The main purpose of the study was to answer how body-positive movement on Instagram is portrayed by female influences. The aim was also to understand how young women relate to body ideals and how they challenge the normative female body. To answer these questions, the study has been inspired by a narrative analysis method. My intention for this essay was to draw attention to the women's story about their experiences. To understand and be able to carry out an analysis of the empiric, previous research was used about social media and Instagram, the term influences, body ideal on social media, what impact social media can have on women's self-image, what body positivity means and fat phobia in society. The starting point for the literature search has been to map the research field and to strengthen my research question. To analyze the extracted empire, different theories were chosen. The theories I considered most suitable were feminist theory, the dramaturgical perspective, the mirror self and the social comparison theory. The result was divided into 7 themes which were: imagery of body positivity, feminism and body activism, influencers´ responsibilities to their followers, society's view of fat people, Instagram vs. reality, the concept of taking care of oneself as well as sisterhood and role models. The result shows that the female influences, with their body activism, wants to challenge the normative assumptions about how a woman should look and be. They want to create a platform to help in the normalization process of women with a larger body shape, as well as highlight the complications you as a woman with a non-normative body can encounter in society. The influencers hope that with their body activism they can strengthen the self-esteem of fat women.

Studien hade som huvudsyfte att besvara hur kroppspositiva rörelsen på Instagram framställs av kvinnliga influenser. Syftet var även att förstå hur unga kvinnor förhåller sig till kroppsideal och hur de utmanar den normativa kvinnokroppen. För att besvara studiens frågeställningar har studien inspirerats av en narrativ analysmetod. Min avsikt för arbetet var att rikta uppmärksamheten på kvinnornas berättelse om deras upplevelser och erfarenheter. För att förstå och kunna föra en analys kring empirin användes tidigare forskning av sociala media och Instagram, termen influenser, kroppsideal på sociala medier, vilken påverkan sociala medier kan ha på kvinnors självbild, vad kroppspositivitet innebär samt fettfobi i samhället. Utgångspunkten för litteratursökningen har varit att kartlägga forskningsfältet samt att styrka min forskningsfråga. För att analysera den utvunna empirin valdes olika teorier. De teorier jag ansåg vara bäst lämpade var feministisk teori, det dramaturgiska perspektivet, spegeljaget samt social jämförelseteorin. Resultatet delades upp i 7 teman som var: bildframställning av kroppspositivitet, feminism och kroppsaktivism, samhällets syn på tjocka människor, influensers ansvar gentemot sina följare, Instagram vs. reality, begreppet ta hand om sig själv samt systerskap och förebilder. I resultatet framkommer att de kvinnliga influenserna vill med sin kroppsaktivism utmana de normativa antagandena om hur en kvinna ska se ut och vara. De vill skapa en plattform för att hjälpa till i normaliseringsprocessen av kvinnor med större kroppsform, samt belysa vilka komplikationer man som kvinna med en icke normativ kropp kan stöta på i samhället. Influenserna hoppas att med sin kroppsaktivism kunna styrka tjocka kvinnors självkänsla.