The dilemma is a self-perceived experience of a child who does not have his needs respected and met. This puts me as an educator to be put in situations where I need to analyze the event and the needs of everyone involved from different perspectives. The purpose and dilemma of this essay is to focus on my role as an educator but also as an adult in the preschooler's life and what impact this can have based on a self-perceived situation. The thesis deals with the collaboration between preschool and social services and what opportunities there are to support children who live in insecure and deficient conditions. The essay discusses what knowledge there is about reports of anxiety, when they are justified, who decides on them and what consequences they can have for the child. One focus concerns the collaboration with the social services, another on which criteria need to be met in order to make a report. While I have examined my role as an adult, I have also critically examined the cooperation between various authorities such as the National Agency for Education, the UN Convention on the Rights of the Child and preschool, based on literature and research in the field. The essay contributes with a clearer picture of the children's lives in preschool and what conditions affect them and what the political form of government has for the impact on the activities in preschool. Finally, I also reflect on the various governing documents as both a support and a limitation.

Dilemmat är en egenupplevd händelse där ett barn inte får sina behov respekterade och tillgodosedda. Detta försätter mig som pedagog att sättas i situationer där jag behöver analysera händelsen och alla inblandades behov ur olika perspektiv. Syftet och dilemmat med denna uppsats är att utifrån en självupplevd situation fokusera på min roll som pedagog men också som vuxen i förskolebarnets liv och vilken inverkan denna kan ha. Uppsatsen behandlar samarbetet mellan förskola och socialtjänst och vilka möjligheter som finns för att stödja barns som lever under osäkra och bristfälliga förhållanden. Uppsatsen diskuterar vilken kunskap som finns om orosanmälningar, när de är befogade, vem som beslutar om dem och vilka konsekvenser de kan få för barnet. Ett fokus gäller samarbetet med socialtjänsten, ett annat på vilka kriterier som behöver fyllas för att kunna göra en anmälan. Medan jag har undersökt min roll som vuxen har jag också kritisk granskat samarbetet mellan olika myndigheter som Skolverket, FN:s barnkonvention och förskolan, utifrån litteratur och forskning på området. Uppsatsen bidrar med en tydligare bild av barnens liv i förskolan och vilka villkor som påverkar dem samt vad den politiska styrformen har för påverkan på verksamheten i förskolan. Till sist reflekterar jag även över de olika styrdokumenten som både ett stöd och en begränsning.