The purpose of the study is to investigate how different leisure-time centres reason about students who need additional adjustments and how they are included in the activities. To find out how leisure-time centres work with inclusion, we have used a qualitative method in form of interviews. We have interviewed five educators who work at different leisure-time centres in Stockholm and Södermanland. In the analysis, we have started from a theoretical framework that includes the labeling theory, Nilholm's four definitions of inclusion and inclusion based on learning environment and image support. The results show that there are obstacles for the educators to involve all students in the planned activities, which means that the resource must be responsible for these students. The results also show that the educators reasoning about what inclusion means is that all students should be involved based on their own conditions. In order for a student to feel included, it is required that he or she feels involved in the activities, such as in the various activities that are held. The student also needs to feel that he or she is a part of the community that summarizes both the activities and friends.

Syftet med studien är att undersöka hur olika fritidshem resonerar kring elever som behöver extra anpassning och hur de inkluderas i verksamheten. För att ta reda på hur fritidshemmen arbetar kring inkludering har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har intervjuat fem pedagoger som arbetar på olika fritidshem i Stockholm och Södermanland. I analysen har vi utgått från ett teoretiskt ramverk som innefattar stämplingsteorin, Nilholms fyra definitioner på inkludering samt inkludering utifrån lärmiljö och bildstöd. Resultatet visar att det finns hinder för pedagogerna att få med sig alla elever på de planerade aktiviteterna vilket innebär att resurserna får ansvara för dessa elever. Resultatet visar också att pedagogernas resonemang kring vad inkludering innebär är att alla elever ska vara med utifrån sina egna förutsättningar. För att en elev ska känna sig inkluderad krävs det att hen känner sig delaktig i verksamheten som till exempel i de olika aktiviteterna som hålls. Eleven behöver också känna att hen är en del i gemenskapen som sammanfattar både verksamheten och kompisar.