Denna uppsats analyserar hur Dagens Nyheter och Expressen har rapporterat om tre mord på kvinnor mellan åren 2015 och 2020 – Wilma Andersson (2019), Tova Moberg (2017) och Lisa Holm (2015). Studien syftar till att undersöka om och isåfall hur rapporteringen skiljer sig mellan dagspress och kvällspress, samt studera i vilken utsträckning Dagens Nyheter respektive Expressen har valt att publicera namn, bild och detaljer där allmänintresset kan ifrågasättas.

Uppsatsen har sin utgångspunkt i en kvantitativ innehållsanalys och lutar sig mot tidigare forskning som rör områden som genus, medier och pressetik. För att genomföra studien och undersöka eventuella bakomliggande faktorer har vi valt att tillämpa teorin om det “ideala offret” av Nils Christie (1986), samt teorier som beskriver nyheter som vara såsom nyhetsvärdering och nyhetsurval. Målet med studien är att visa hur våra valda tidningsmedier förhållit sig till de etiska riktlinjerna gällande publicering som verkar inom ramarna för den svenska journalistkåren. 

Studiens material består av totalt 203 artiklar i tryckt press, varav 40 artiklar tillhör Dagens Nyheter och 163 artiklar tillhör Expressen. I fallet Wilma Andersson analyseras totalt 55 artiklar. I fallet Tova Moberg analyseras 56 artiklar. I fallet Lisa Holm analyseras 92 artiklar. Anledningen till varför antalet artiklar skiljer sig åt i respektive fall kommer att redogöras för i uppsatsen. Resultatet av vår analys visar att det finns olikheter mellan hur våra valda tidningsmedier har förhållit sig till de pressetiska reglerna, samt att porträtteringen av morden skiljer sig mellan dags- och kvällspress. Expressen har i större omfattning än Dagens Nyheter publicerat namn och bild samt detaljer kring morden. Resultatet visar även att vår valda kvällstidning har publicerat betydligt fler artiklar om samtliga mordfall i jämförelse med vår valda dagstidning.