Uppsatsen avser att utreda hur August Strindbergs pjäs Fröken Julie avspeglar samtidens bild av kvinnan som sjuklig varelse. Enligt min mening tilltar behovet av att definiera kvinnan som biologiskt svag, i takt med kraven om jämlikhet mellan könen. Uppsatsen argumenterar för Julie som en representant för emancipationskvinnan. Denna, för mannen, hotfulla varelse som inkräktade på hans revir. Julie måste därmed avväpnas, göras svag, sjuk och styrd av sin sexualitet för att sedan utplånas. Jag tar upp hur Strindberg inspirerats av författaren Victoria Benedictsson när han skrev pjäsen. Hur hennes liv och självmord påverkat utformandet av dramat och Julie som rollfigur. Pjäsen betraktas som ett inlägg i könsdebatten. Där Strindberg skildrar ett könskrig med mannen som slutgiltig segrare och kvinnan som definitiv förlorare. Därmed ska ”illusionen” om jämlikhet avslöjas, att kvinnan inte kan utmana mannens över-lägsenhet.