The purpose of this scholarly essay is to gain an increased understanding of the power relationship between teachers in after-school centers and teachers in the compulsory school. The starting point for the essay is a story which deals with various self-experienced situations where an imbalance in power is perceived as particularly noticeable. The choice of method, to write a scholarly essay with a hermeneutic approach, means that the own experience has been given room in the essay. To achieve the purpose of the essay, two questions were formulated – how the power relationship can be understood and how the after-school teacher can make room for their own competence and knowledge. These questions were examined from a historical perspective and a knowledge perspective as well as from Bourdieu ́s theory of capital and Foucault ́s thoughts on power. The first question could be answered within the limits of the essay: the power relationship can be understood as a product of the after-school center ́s historical emergence, as a reproduction of the view of knowledge and as a result of the interaction and competition between the individuals and the institutions. The second question, on the other hand, is not possible to answer before a balance in power between the after-school center and the school has been reached – before that, it is not realistic to talk about making room for the after-school teacher ́s competence and knowledge.

Syftet med denna vetenskapliga essä är att få en ökad förståelse för maktrelationen mellan lärarna i fritidshem och lärarna i den obligatoriska skolan. Utgångspunkt för essän är en gestaltning vilken behandlar olika egenupplevda situationer där en obalans i makten upplevts som särskilt påtaglig. Metodvalet, att skriva en vetenskaplig essä med ett hermeneutiskt förhållningssätt, innebär att den egna erfarenheten har getts utrymme i uppsatsen. För att uppnå syftet med essän formulerades två frågor - hur maktrelationen kan förstås samt hur fritidsläraren kan göra utrymme för sin egen kompetens och kunskap. Dessa frågor undersöktes utifrån ett historiskt perspektiv och ett kunskapsperspektiv samt utifrån Bourdieus kapitalteori och Foucaults tankar om makt. Den första frågan kunde besvaras inom ramen för essän: maktrelationen kan förstås som en produkt av fritidshemmets historiska framväxt, som en reproduktion av kunskapssynen samt som ett resultat av samspelet och konkurrensen mellan individerna och institutionerna. Den andra frågan är däremot inte möjlig att besvara innan en balans i makten mellan fritidshemmet och skolan uppnåtts – innan dess är det inte realistiskt att tala om att göra utrymme för fritidshemslärarens kompetens och kunskap.