sh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Organiseringen av Storstadssatsningen i Haninge: Jordbro - första året
Södertörn University, Department of Society and History, Sociology.ORCID iD: 0000-0002-2844-3204
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport ger en helhetsbild av storstadssatsningens första verksamhetsår i kommundelen Jordbro i Haninge. Storstadssatsningen är en nationell satsning för att bekämpa segregationsproblemet, som under 1990-talet förstärktes framför allt i storstäderna. Samtidigt är den en huvudsakligen kommunalt organiserad verksamhet med särskild statlig delfinansiering. Haninge är en av de sju kommuner som tecknade avtal med staten om att bryta segregationen. 126 miljoner kronor tilldelades kommunen att använda i olika riktade insatser i Jordbro under en treårsperiod (med tillåtelse att användas under en femårsperiod). Insatserna skulle uppfylla de centrala målen: bryta segregationen och öka tillväxten. Rapporten kartlägger det mönster som har formats av aktörerna i Jordbro vad gäller utformningen av den lokala strategin, uppbyggnaden av organisationen och förankringen av de uppsatta målen bland tjänstemän och invånare. Dessutom diskuteras särskilt de verksamhetsområden som har fått störst uppmärksamhet.

Studien, som är baserad på officiella dokument, statistiska uppgifter, enkätsvar, intervjuer med tjänstemän, brukare och politiker samt fältobservationer, visar att det råder stort samförstånd mellan olika led i den kommunala organisationen. Samförståndet avser både relationerna inom den samordningsgrupp som planerar och styr verksamheterna, och mellan denna enhet och den politiska ledningen. Längre ner i den kommunala organisationen finns en grupp inflytelserika eldsjälar som, vid sidan av insatsledarna och de föreningsaktiva, för brukarnas talan inför de ledande tjänstemännen. Även i detta led fungerar samarbetet, framför allt med Jordbroprocessen, som är den samordnande enheten för storstadssatsningen. Samförståndet kan delvis förklaras av den kontinuitet som har funnits i administrationen av olika typer av satsningar i Jordbro. Flertalet av de ledande personerna i Jordbroprocessen och bland eldsjälarna har ett förflutet i Jordbroprojektet, en satsning som föregick storstadssatsningen. Dessutom tycks det råda en ganska stark uppslutning bland politiska partier i Haninge kommun kring de lokala målen för Jordbro. Trots att underifrånperspektivet i Jordbro mest tar sig uttryck i eldsjälarnas och de lokala tjänstemännens tolkning och förmedling av allmänhetens önskemål, och inte i någon utpräglat systematisk medverkan nerifrån, finns det ändå en strävan bland de ansvariga i Jordbroprocessen att med riktade insatser nå konkreta resultat i integrationsprocessen.

Samförståndet har påverkat storstadssatsningen i Jordbro på minst två avgörande sätt. För det första har det underlättat för politikerna och tjänstemännen att komma överens om de lokala målen och om den profil insatserna i Jordbro skulle ha. För det andra har det underlättat för de operativa enheterna, med Samordningsgruppen i spetsen, att välja lämpliga insatser och att organisera verksamheten på ett effektivt och friktionsfritt sätt.

Storstadssatsningen i Jordbro satsar på verksamheter som har goda uppväxtvillkor för barn och ungdom som sitt främsta syfte. Dessa insatser erhåller den största andelen av storstadsmedlen, 43 procent. I denna grupp är språkinsatser den största posten. På andra plats kommer arbetsmarknadsområdet som får 25 procent av den totala summan, och på tredje plats hamnar folkhälsan med 18 procent. Bland dessa tre insatsgrupper har insatser för barn och ungdomar den längsta livslängden. Drygt en fjärdedel av dessa insatser startades redan under Jordbroprojektets dagar. Detta visar att dessa insatser under längre tid har varit prioriterade.

Insatserna för barn och ungdomar vänder sig till tre åldersgrupper. Det är tydligt att småbarnen är prioriterade; det finns flera resursstarka insatser för tidig språkutveckling i förskolan. För barn i grundskolan kompletteras språksatsningarna med kultur- och IT-satsningar, och för mellanstadieelever tillkommer fritidsverksamheter och andra stödåtgärder som underlättar ungdomarnas inträde i de vuxnas värld: demokratiprojekt, drogförebyggande åtgärder samt stöd för dem som hamnar i riskzon. Språk- och kulturinsatser syftar till att utveckla målgruppernas kunskapstillägnande och sociala integration. Därför är de riktade till alla skolor och inte enbart till dem som har en hög andel elever med invandrarbakgrund.

På arbetsmarknadsområdet riktades insatserna under det första året mot framför allt två grupper. Kompetensverkstaden, en lokal arbetsförmedling med en övergripande samordningsroll för ett antal verksamheter, riktar sig främst till dem som av olika skäl har varit utanför den ordinarie arbetsmarknaden en längre tid. Bland insatserna som ingår i kompetensverkstaden märks Grundstenen, som är språkutbildning på ett otraditionellt sätt, och Jobbspåret, som syftar till att ge handledning till dem som på grund av språksvårigheter saknar sysselsättning. Den andra insatstypen är riktad till lågutbildade medelålders invandrare, med ganska dåliga språkkunskaper. Jordbros frestelse och Arbetslag 21 är två projekt av denna typen. Trots ansträngningar för att få dessa insatser att bli självförsörjande, tycks det som om de på ett eller annat sätt alltid kommer att behöva någon form av statligt eller kommunalt stöd.

Funktionärerna inom storstadssatsningen i Jordbro betraktar flertalet av arbetsmarknadsinsatserna även som folkhälsoinsatser. Bristande tillfredsställelse med tillvaron i, eller utanför, arbetslivet ses som en viktig orsak till dålig hälsa, och långtidsarbetslöshet är den viktigaste källan till bristande tillfredsställelse. Denna grundinställning tycks motivera de flesta av arbetsmarknadsåtgärderna i Jordbro. Insatserna för bättre folkhälsa riktas också till hemmen. Familjer som har interna problem eller riskerar att hamna i kris är en viktig målgrupp. En del insatser, t.ex. Vem ser barnen?, avser att stödja barnen i konfliktfamiljer. Andra insatser syftar till att underlätta för familjer som behöver stöd. Familjecentralen är en sådan verksamhet, och fyller flera funktioner samtidigt. Den är en traditionell central, med barna- och mödravård, men rymmer också annan service, som en öppen förskola där familjer med nyfödda barn kan träffa varandra.

De som medverkar i insatserna i Jordbro är benägna att lyfta fram metodutveckling och samverkan som två viktiga mål/arbetssätt. Det faktum att var tredje insats påbörjades under Jordbroprojektets tid och att hälften av insatserna är finansierade för en relativt lång period (tre år eller längre) tyder på att insatserna ses som processer och inte som projekt. De som fattat beslut om och leder verksamheten vill ge insatserna den tid de behöver för de idéer som ligger bakom dem ska utvecklas.

Vad gäller samverkan framgår av svaren i frågeformulären att det har förekommit ett omfattande samarbete mellan framför allt andra kommunala enheter i Haninge och storstadssatsningens olika verksamheter. Dels har de kommunala enheterna det formella ansvaret för en stor majoritet av insatserna, dels agerar de som samarbetspartners. Bland kommunala enheter är förvaltningar den i särklass vanligaste typen av samarbetspartner följda av skolorna. Endast fem insatser har landstinget som formellt ansvarig. Föreningar innehar i mindre omfattning formellt ansvar för insatserna, men de är desto mer populära som samarbetspartners.

Medan storstadssatsningen är i sitt andra verksamhetsår är diskussionerna i Haninge om möjligheten att införliva de mest lyckade insatserna i ordinarie kommunal verksamhet redan igång. Detta införlivande, som bland tjänstemän och politiker i Haninge kallas invecklingsprocessen, kräver bl.a. en ny, långsiktig finansieringsform. Dessutom innebär invecklingsprocessen även nya former för organisation och styrning, i de fall det rör sig om verksamheter som utmärks av en hög grad av samverkan mellan olika kommunala och statliga organ. I nästa utvärderingsrapport är det därför angeläget att problematisera denna process, som berör alla insatser som har som mål att ingå i kommunens ordinarie verksamhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Huddinge: Södertörns högskola , 2002. , 54 p.
Series
Working Paper, ISSN 1404-1480 ; 2002:3
Keyword [en]
Social sciences, Sociology, Ethnicity
Keyword [sv]
SAMHÄLLSVETENSKAP, Sociologi, Etnicitet
National Category
Social Sciences Sociology International Migration and Ethnic Relations
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-1OAI: oai:DiVA.org:sh-1DiVA: diva2:15043
Available from: 2002-10-25 Created: 2002-10-25 Last updated: 2015-07-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Hajighasemi, Ali
By organisation
Sociology
Social SciencesSociologyInternational Migration and Ethnic Relations

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 459 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf