Sedan tidigt åttiotal, när Sven-Olov Wallenstein slog ner i Stockholms intellektuella liv, har han vuxit till en kraftfull och mångförgrenad institution i sig, under sitt kärnfulla emblem: Walle. Med avstamp i filosofin och idéhistorien har han gripit in i den estetiska debatten som ingen annan under dessa gångna fyra decennier. Genom egna böcker och genom översättningar, genom tidskrifter, recensioner, katalogtexter, och inte minst genom sin undervisning runtom i Sverige och Norden har han på djupet påverkat diskussionen inom konst, arkitektur, men även inom litteratur, dans, musik och film. Som uttolkare och översättare av den klassiska tyska filosofin – Kant, Hegel, Husserl, Heidegger och Adorno – liksom av dess moderna franska arvtagare – Derrida, Foucault och Deleuze – har han på ett avgörande sätt bidragit till att återknyta det band mellan svensk och europeisk idékultur som den föregående generationens ofta historielösa omfamning av angloamerikansk analytisk filosofi hade klippt av.

För att fira Walle har vi satt ihop en bok. Det har inte blivit en pliktbok, ingen sedvanlig samling lärda uppsatser som följer vänbokens konventioner. Istället för en festskrift, fick det bli en skriftfest, en bild- och uttrycks-fest, där skrivande och skapandet självt firas. Walle har arbetat hårdare än de flesta, men till sist var det alltid festen som var målet, releasen, partyt, skrattet och galenskapen. Vad vore en filosof som inte skrattar? Inte en Walle, inte den som förmår förvandla tunga resonemang till klara linjer, komplexa relationer till glad geometri, och mångfaldiga ord till färgstarka, träffande och koncentrerade bilder.