Syftet med denna essä är att undersöka professionalismen möjligheter i förskolan idag när den mätbara dokumentationen och regelverk får ta allt mer plats. Essän utgår ifrån två egenupplevda berättelser som visar på spänningsfältet mellan de olika intressesfärer som möts i förskolan idag. Berättelserna gestaltar mätningar av kvalitets-och uppfyllelsemål kontra pedagogens tilltro till den praktiska kunskapen som inte syns i dessa mätningar. Essän undersöker hur förskolan formats av historien och vad dagens förskolas förutsättningar ger för möjligheter till professionalitet i kärnverksamheten. I analysen används litteratur med ett historiskt perspektiv på utveckling och verkningar av politiska direktiv de senaste 20 åren. Dessutom blir professionaliseringen och förstatligandet av förskolan samt dess verkningar på den praktiska kunskapen plats i förskolan belyst ur olika perspektiv genom texter med politisk, pedagogisk och kunskapsfilosofisk inriktning. Resultatet av undersökningen visar på att det finns en bristande tillit till de professionellas förmåga att använda sin autonomi för att uppnå medborgarens bästa, i detta fallet förskolebarnets.

The purpose of this essay is to investigate the possibilities for professionalism in today’s preschool when measurable documentation and rules demands more and mroe time and effort. Through two self-experienced stories, the essay shows the tension between the spheres of interest that meet in todays preschool. The stories manifests how the measurements of quality and the fulfilment of goals are opposed to the educator’s faith in the form of practical knowledge, which doesn't show in these measurements. The essay examines how the Swedish preschool has been formed throughout history and the possibilities, which the contemporary conditions provide when it comes to professionalism in preschool practice. In the analysis literature, which provides a historical perspective on the development and political directives during the last 20 years is used to analyse the stories. Furthermore the professionalization and nationalization of preschool and its effects on the practical knowledge in preschools gets scrutinized through research political, pedagogical and philosophical points of view. The result of the investigation shows a lack of trust in the professional capability of preschool teachers to use their autonomy for the the benefit of citizens, in this case the children in preschool.