Redovisningen är anpassad efter den gamla ekonomin och fyller därför inte dagens behov av redovisad information. Istället för att endast redovisa företagets materiella tillgångar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgångar vilka utgör en stor del av företagens värde. Detta så kallade intellektuella kapital behöver framhävas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rättvis bedömning av företaget. Problem uppstår vid värdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition är otydlig och därför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstår även eftersom det inte finns några allmänt etablerade principer för hur värderingen och redovisningen ska gå till. Frågan är då hur olika företag har uppfattat begreppet och hur de har valt att presentera detta i sina rapporter. Syftet är att identifiera vilken information företag presenterar om intellektuellt kapital vid tre olika tidpunkter. Studien syftar också till att beskriva på vilket sätt företag valt att framhäva denna information. Resultatet visar att 17 av 32 företag inte har ändrat sin redovisningsteknik under en nioårsperiod. Bland resterande företag har valet av redovisningsteknik förändrats över tid. En skillnad är att de företag som år 1999 presenterade intellektuellt kapital genom en modell, har till år 2007 valt att ändra redovisningsteknik. Detta motiveras med att det antingen blivit för kostsamt för företaget eller att företaget fortfarande arbetar med modellen internt men har valt att inte presentera den i offentliga rapporter. Resultatet visar även att det är främst information om medarbetarna som presenteras i företagens rapporter. Det kan ses både vid jämförelse av företag sinsemellan och inom ett företag över tid. Att medarbetarna får ta störst plats kan bero på att de är grundstenen till de övriga delarna av det intellektuella kapitalet, och företagen vill därför framhäva att de innehar denna tillgång.