In the beginning of the industrialization in the mid-1850s, economic growth in Sweden increased. The fast growing production and increased population did no longer manage to cope with the energy available, which led to an increased demand for new and better energy sources. This led to high carbon dioxide emissions and environmental degradation.

The purpose of this thesis is to study the relationship between economic growth and carbon dioxide emissions in Sweden between the years 1850-2016 and to test the application of the Environmental Kuznets Curve (EKC). The applied theory of EKC, is a hypothetical link between environmental quality and economic growth. Various indicators of environmental degradation seem to get worse when modern economic growth occurs, until average income reaches a certain level during the development.

An Ordinary Least Squares-regression (OLS-regression) is used to analyze macroeconomic time series. Furthermore, a time series analysis has been used to study whether the time series are stationary.

The results showed support for the EKC curve for Sweden with a clear positive rise in the form of positive β-values from the OLS-regression and a negative trend at high income levels.

I och med industrialiseringens start i mitten på 1850-talet ökade den ekonomiska tillväxten i Sverige. Den snabbt växande produktionen och befolkningen klarade sig inte längre på den energi som var tillgänglig vilket ledde till en ökad efterfrågan av nya och bättre energikällor. Detta medförde höga koldioxidutsläpp och stor miljöförstöring.

Syftet med denna undersökning är att studera förhållandet mellan den ekonomiska tillväxten och koldioxidutsläpp i Sverige mellan år 1850-2016 och därefter testa tillämpningen av the Environmental Kuznets Curve (EKC). Den applicerade teorin om EKC, är ett hypotetiskt samband mellan miljökvalitet och ekonomisk utveckling. Olika indikatorer på miljöförstöring tenderar att bli värre när modern ekonomisk tillväxt inträffar, tills genomsnittsinkomsten når en viss nivå under utvecklingen.

En Ordinary Least Squares-regression (OLS-regression) har använts för att analysera makroekonomiska tidsserier. Vidare har en tidsserieanalys använts för att studera om tidsserierna är stationära.

Studien resulterade i att det finns stöd för EKC-kurvan för Sverige med tydlig positiv uppgång i form av positiva β-värden från OLS-regressionen samt en negativ trend vid höga inkomstnivåer.