Denna studie undersöker förändringar i den svenska migrationspolitiska diskursen under året 2015, som resulterade i ändringen av migrationslagstiftningen i syfte att kraftigt minska antalet asylsökande. Målet med undersökningen, av det politiska landskapet för svensk styrning av migrationsfrågan, är att definiera de prioriteringar som ledde till bland annat införande av lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet och lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Studiens huvudfokus ligger alltså i analysen av riksdagens migrationsdiskurs som, genom att utmåla migration som en säkerhetsrisk, tvingar fram ”akuta åtgärder” i form av lagar som begränsar migration. Vi vill förstå de bakomliggande faktorerna för det ”nödläge” som läggs till grund för dessa lagar. Som utgångspunkt för vårt arbete har vi har valt att använda säkerhetiseringsteorin från den välkända, för sin freds- och säkerhetspolitiska forskningen, Köpenhamnsskolan. Definitionen av begreppet säkerhetisering har en central roll i studiens metodologiska del. Den används som en nyckel för att avkoda det insamlade materialet som består av två propositionstexter till nya ”nödlagar” inom migrationsrätten, officiella uttalanden från svenska politiska partier och den svenska regeringen, samt den politiska debatten i form av exempelvis motioner. Denna studie inbjuder läsaren till att göra en perception av det politiska beslutsförfarandet på migrationsområdet utifrån säkerhetiseringsperspektivet. Säkerhetisering i det här fallet innebär, så som det har introducerats inom vetenskapen,  en process där politiska aktörer fastställer prioriteringar och beslutar om extraordinära åtgärder utifrån en utvärdering av riskerna och hoten som en specifik politisk fråga anses kunna medföra. Vi finner att kritisk diskursteori lämpar sig bäst som metod för att utvärdera det insamlade materialet och för att besvara studiens frågor. Avslutningsvis vill vi framföra att vi finner studiens frågor oerhört intressanta, viktiga och relevanta för statsvetenskapens forskningsområde. Vi anser även att frågor som vi lyfter i studien tillhör de mest diskuterade idag, både inom politiken och i samhället för övrigt.

This study examines changes in the Swedish migration policy discourse during the year 2015 that resulted in the change of migration legislation with the aim of significantly reducing the number of asylum seekers. The aim of the study of the political landscape for Swedish governance of the migration issue is to define the priorities that led, among other things, to the introduction of the Act (2015:1073) on specific measures in serious danger to public order or internal security in the country and the law (2016:752) on temporary restrictions on the possibility of obtaining a residence permit in Sweden. The study's main focus is thus on the analysis of the Swedish Parliaments migration discourse which, by describing migration as a security risk, forces "urgent measures" in the form of laws that restrict migration. We want to understand the underlying factors for the expressed "emergency" that underpins these laws. As a starting point for our work, we have chosen to use the Securitization theory from the well known, within the peace and security policy research field, the Copenhagen School. The definition of the concept of securitization has a central role in the study's methodological part. It is used as a key to decode the collected material, which consists of two bill texts for new "emergency laws" in the field of migration, official statements from Swedish political parties and the Swedish government, and the political debate in the wake of, for example, the parliamentary motions. This study invites the reader to make a perception of the political decision-making process in the area of ​​migration from the security perspective. Securitization, as it has been introduced in science, means a process where (political) actors determine priorities and decide on extraordinary measures based on an assessment of the risks and threats that a specific political issue is considered to bring. We find that critical discourse theory is best suited as a method for evaluating the material that has been collected and for answering the study's questions. Finally, we would like to state that we find the study questions extremely interesting, important and relevant to the research area of ​​political science. We also believe that the issue of migration is today the most discussed issue both in politics and in society at large.