Olika utformningar av kontorslandskap har framskridit sedan under 1900-talet. Till följd av de tidigare traditionella kontorsutformningarna och den tekniska utvecklingen har det aktivitetsbaserade kontoret konstruerats. Företag har idag de resurser och den kapacitet som tillåter anställda att arbeta borta från arbetsplatsen i en allt större utsträckning. Dock har det uppstått svårigheter efter implementering av ett aktivitetsbaserat arbetssätt eftersom man har prioriterat bl.a. kostnadsbesparingar genom att minska kontorsytan snarare än att försäkra om arbetssättet är lämpligt för organisationens medlemmar samt arbete. Det har således skapats svårigheter för ledarskapet då traditionellt ledarskap inte är helt utrustat för att möta de frågetecken som ett aktivitetsbaserat kontor medför. Ledare har tidigare varit vana vid att både de själva och medarbetare har bestämda arbetsplatser i kontoret vilket i sin tur har underlättat främjandet av tillit, motivation etc. medan i ett aktivitetsbaserat kontor behöver varken chefer eller medarbetare arbeta på plats. Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är en av de större organisationerna som implementerat ett aktivitetsbaserat kontor då de ansett att utvecklingen även kan ske i ett sjukhus. Av denna anledning blir det intressant att undersöka hur både chefer och medarbetare upplever ledarskapet i ett aktivitetsbaserat kontor.

För att skapa en grund för studiens teoretiska referensram har ståndpunkter lyfts fram för att få förståelse för den genererade empirin; organisationsförändring, ledarskap samt kommunikation. För att detta skulle realiseras är studiens strategi kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och observationer som insamlingsverktyg.

Empirin påvisar att på ekonomiavdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset skiljer det sig mellan arbetsgrupper till vilken utsträckning man väljer att anamma ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Anledningen till detta är att vissa chefer och medarbetare inte anser att arbetssättet är lämpligt för deras ålagda arbetsuppgifter. Dessa arbetsgrupper tenderar att uppleva mindre svårigheter då man fortfarande arbetar nära varandra, vilket är det de är vana vid sedan innan övergången. De arbetsgrupper som gemensamt har beslutat att de fritt har möjligheten att själva välja vart i kontoret de arbetar eller även hemifrån kan dock uppleva att de saknar den personliga kontakten med sin ledare som man tidigare haft. Således har även cheferna för dessa arbetsgrupper svårt att bibehålla goda relationer till respektive individ vilket i sin tur har resulterat i diverse negativa effekter.

Slutsatsen av studien är att på beroende till vilken utsträckning man väljer att arbeta aktivitetsbaserat bemöter man olika komplikationer och hur effektivt arbetet inom gruppen blir i verkligheten.

Various designs of office landscapes have progressed since 1900 century. Because of traditional office designs and the technological developments, the activity-based workplace has been constructed. Companies today have the resources and capacities that allow employees to work away from the workplace to an increasing extent. However, difficulties have arisen after the implementation of the activity-based working place as focus has been on, for example cost savings by reducing the office space, rather than focusing on the need of employees of the organization. In turn, this has created challenges in regards to the leadership with reasons being that traditional leadership does not suit the leadership required for an activity-based working place. Leaders and employees have been used to working in a traditional workplace in which they have fixed places, which in turn favors trust, motivation etc. Karolinska University Hospital in Huddinge is one of the bigger organizations that have implemented the change to the activity-based workplace. For this reason, it is interesting to examine how both leaders and employees experience leadership in an activity-based workplace.

In order to provide basis for the study’s theoretical frame of reference, positions have been highlighted in order to create understanding for the generated empiricism; organizational change, leadership and communication. For this to be realized, the study’s strategy is of a qualitative kind with semi-structured interviews and observations as a collection tool.

The results show that the department at Karolinska University Hospital differs between working groups to the extent that they choose to adopt an activity-based approach. The reason for this is that some managers and employees do not consider that the work method is appropriate for their assigned tasks. These working groups experience less difficulties when they are working close to each other, which is what they are used to traditionally. The working groups that together have decided to work wherever they please, such as from their homes, have stated that they miss the personal connection that previously existed. Thus, the managers of these working groups also find it difficult to maintain good relationships with individuals, which in turn has resulted in various negative effects.

The conclusion of the study is that depending on the extent to which you choose to work activity-based, you face various complications and how effective the work within the group becomes in reality.