Denna uppsats ämnar undersöka kvinnliga fotbollssupportrars upplevelser av socialiseringsprocessen mot att bli supporter och den fortsatta socialiseringsprocessen efter de att de antagit identiteten som supportrar. Majoriteten av tidigare forskning på fotbollssupporterskap i Sverige fokuserar på manligt supporterskap, undersökningar om svenska kvinnors fotbollssupporterskap är synnerligen bristfällig. Forskningen om kvinnors supporterskap är även begränsad utanför Sverige och är ofta genomförda ur ett genusperspektiv. Genom den tidiga forskningens resultat om hur kvinnor socialiseras in i supporterskapet ämnar uppsatsen undersöka huruvida svenska kvinnliga supportrar har upplevt liknande socialiseringsprocess. Utifrån Goffmans teorier om jagets presentation samt stigmatiseringsteorin ämnar uppsatsen besvara hur svenska kvinnliga supportrar beskriver sin supporteridentitets fortlevnad. Det insamlade empiriska datamaterialet består av fyra intervjuer med kvinnor som identifierar sig som aktiva fotbollssupportrar. Uppsatsen använder sig av ett etnometodologiskt tillvägagångssätt och en kvalitativ analysmetod. De viktiga resultat som uppsatsen presenterar är att kvinnliga supportrar inledande socialisering beter sig nästintill på samma sätt som den tidiga forskningen redogör för. För den fortsatta socialiseringsprocessen av supporteridentiteten användes Goffmans jag presentation där intrycksstyrning är vanligt förekommande. Utöver den egna presentationen av sin supporteridentitet spelar även andra supportrar och idrottsföreningsverksamheten en roll i den fortsatta socialiseringsprocessen av supporteridentiteten och bevarandet av supporterkulturen. Goffmans teorier om stigmatisering återkommer i de kvinnliga supportrarnas upplevelser med icke-supporter och polisen.

The purpose of this study is to examine the experiences women soccer supporters socialization process and the socializations process continuation after they have adopted the supporteridentity. The majority of studies conducted in Sweden focuses on male supporterhip, studies on swedish women soccer supporters is particularly insufficient. Studies conducted outside of Sweden on female supporters is also limited and focuses to an extent on the gender perspective of women and mens experiences. By testing the results from chosen studies on women supporters socialization process, this study aims to find whether the same experiences can be found among swedish soccer supporters. Through Goffmans theories of the presentation of self and theories of stigmatisation, this essay aims to explain how swedish women supporters depicts the survival of their supporter identity. The empirical data was collected through four interviews with women who identify as active soccer supporters. The study uses an ethnomethodological approach and a qualitative data analysis. The key results this study presents are that women supporters initial socialization process acts almost in the same way as shown in earlier studies. The techniques of Goffmans presentation of self and impression management were a common occurance for the continuing socialization process of the supporter identity. In addition to their own presentation of their supporter identity, other supporters and supporter team clubs have a role in the continuing of the socializaion process of the supporter identity and the preservation of the supporter culture. Goffmans theories on stigmatization occurs within the women supporters experiences with non-supporters and the police.