Syftet med min kvalitativa studie av selfies vid Auschwitz har varit att skaffa en fördjupad förståelse för hur kommunikationen på dessa inlägg på Instagram ser ut i relation till agens och platsen. Jag utgick i denna forskning från följande frågeställningar: Vilka visuella och andra koder karaktäriserar de utvalda bilderna som utsagor om plats och agens? Vilka typer av kommentarer genereras? Hur kan kommentarer förstås utifrån de visuella och textuella koder som anger plats? Med hjälp av teorier kring plats, turistfotografering, agens, selfies i sociala medier och sociosemiotik har jag analyserat mitt urval som bestått av fem inlägg som hittats under #Auschwitz på Instagram. Gemensamt för alla inlägg i mitt urval är att bilden tydligt visar en människa vid tågspåren vid Birkenau, bildtexten är på engelska och har minst fem kommentarer på engelska från andra användare. Jag utförde en multimodal analys med ett sociosemiotiskt perspektiv. Mina huvudsakliga resultat är att visuellt sett liknar bilderna varandra mycket och har mer agens på personen än platsen. Samt att ikoniska tågspåren och val av hashtags har varit viktiga koder för att förstå kommentarer. Gemensamt för alla inlägg i mitt urval var att de föll inom självpresentation och verkade vilja dokumentera sig själva på platsen, samtidigt som de ville visa upp sig själva på sociala medier.