I svenska skolan har lärare ett uppdrag att arbeta förebyggande mot “våldsbejakande” extremism. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på sin roll att arbeta med detta samt hur de menar att deras arbetssituation påverkar deras möjlighet att bemöta extrema åsikter hos elever. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare från Stockholmsområdet. Dessa har sedan analyserats utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som diskuterar lärares arbetssituation, vilken kännetecknas av balans mellan kontroll och frihet (Lipsky 2010). Studiens resultat visar att lärarna upplever det svårt att bemöta extrema åsikter på grund av otydliga direktiv från organisation samt otillräckliga resurser bland annat i form av tidsbrist. De försöker återta kontrollen genom att exempelvis förenkla arbetsuppgifter och hänvisa arbetsuppgifter vidare till en annan instans. Lärarna arbetar utifrån en ambition att bemöta extrema åsikter genom respektfulla samtal. Detta misslyckades dock stundtals, då lärarna upplever brist på tid och verktyg i kombination med krav att hantera extrema åsikter från organisationen. Detta resulterar i att lärarna låter bli att bemöta åsikter alternativt att lärarna, trots ambitionen att bemöta genom samtal, tillgriper tillsägningar och uppfostrande metoder. Lärares arbetssituation har således stor påverkan på deras möjlighet att arbeta mot “våldsbejakande” extremism hos elever.

Teachers in Sweden have an obligation by law to prevent violent extremism. This study aims to examine how teachers experience their work in violent extremism prevention. Our study serves as a window to an understanding of how teachers’ work situation affects their ability to prevent students’ expressing extreme opinions. The empirical data from six interviews with sixth form teachers has been analysed through the lens of Lipsky’s theory on street-level bureaucrats (2010). Street-level bureaucrats are workers such as nurses, police officers and teachers - teachers being the focus of this study. Their work is characterised by a degree of discretion in their power to exercise control over the services they provide to recipients such as students (ibid). The study has mainly shown that teachers experience difficulties managing students’ extreme opinions due to inadequate resources and vague organisational expectations. In order to retake control teachers tend to develop patterns of simplifications in their work duties and referring responsibilities to others. Despite the teachers’ ambition to tackle extreme opinions through respectful conversation, they sometimes fail due to a lack of resources such as time and support, resorting to reprimands. Thus, the teachers role as a street-level bureaucrat has a high impact on their ability to work with violent extremism prevention.