The historical background and previous research on my subject refers to a certain uncertainty in a professional teacher's professional identity that still remains. The difficulty is excreted in ignorance in leading fields and uninteresting colleagues in between. My aim of the study is to gain an insight into the activities at the leisure home and how teachers view their professional role as well as how they take on the dual assignments that the identification in the school subject entails. I have chosen a qualitative method for my interviews and my selection was six teachers in leisure-time centres working in schools around Stockholm. I have used Roger Saljö's interpretation of socio-cultural theory, whose basic idea is that learning takes place in interaction between a group of people and an individual. My research shows that there are external factors that govern and influence the leisure teacher's choices and conditions and that the traditional school is prioritized. Despite the teachers' uncertainty about what their professional identity should be called in the leisure home, the image education has nevertheless strengthened their self-confidence and how they today teach the students.

Den historiska bakgrunden och tidigare forskningen kring mitt ämne hänvisar till en viss osäkerhet i en fritidslärarens yrkesidentitet som ännu kvarstår. Svårigheten utsöndras i okunskap i ledande fält samt ointresse kollegor emellan. Mitt syfte med studien är att få en inblick i verksamheten på fritidshemmen och hur lärare ser på sin yrkesroll samt hur de tar sig an de dubbla uppdragen som legitimationen i skolämnet bild medför. Jag har valt en kvalitativ metod för mina intervjuer och mitt urval var sex lärare i fritidshem som arbetar på skolor runt Stockholm. Jag har använt mig av Roger Säljös tolkning av den sociokulturella teorin, vars grundtanke är att lärande sker i samspel mellan en grupp människor och individ. Min underökning visar att det är yttre faktorer som styr och påverkar fritidslärarens val och förutsättningar samt att den traditionella skolan prioriteras. Trots lärarnas osäkerhet på vad deras yrkesidentitet ska kallas på fritidshemmet, har ändå bildutbildningen stärkt deras självförtroende och hur de idag undervisar eleverna.