Många av journalistikforskningens centrala frågor kräver ett jämförande perspektiv för att kunna beskrivas på ett meningsfullt sätt. Många påståenden om huruvida olika aspekter av journalistiken har ökat, minskat, förändrats eller varit stabila saknar given referenspunkt. Har något ökat/minskat mer än vad man kan förvänta sig? I förhållande till vad? Är den egna nationen ett undantag eller ett helt genomsnittligt exempel på internationella trender? Dessa och andra liknande frågor sysselsätter den allt mer populära komparativa (jämförande) journalistikforskningen.

Det här kapitlet går igenom de viktigaste inriktningarna i den komparativa journalistikforskningen. I första hand handlar det om jämförelser av journalistikens ställning i olika samhällen och kulturer, om journalisters värderingar och sätt att arbeta och om hur journalistiskt innehåll kan jämföras. I praktiken har komparativ journalistikforskning kommit att bli synonymt med transnationell komparativ forskning: det som jämförs är journalistiken i olika länder eller delar av världen. Andra komparativa alternativ, till exempel att jämföra journalister med andra yrkesgrupper, har inte fått samma utrymme inom journalistikforskningen.