Suicide is social tragedy that devastates families and is very costly for society. Even though suicide have been a known social problem for over a century society have yet to solve it. The purpose of this essay is to examine whether the socio-economic theory can explain the variance of suicide rate in Sweden. From previous studies and socioeconomic theories, the variables unemployment, divorce rate, fertility was picked because of their ability to explain the variance of suicides rates. Population density was also picked because of its close relation with social isolation. A two-way fixed- effect model controlling for region and time was employed on a panel of 21 counties over the years 2005-2017. The results of the regression were that all independent variables, but population density were insignificant. The study concludes that the panel employed are not enough to determine whether the socio-economic factors can explain the variance of suicide rates in Sweden.

Självmord är en social tragedi som ödelägger familjer och är en stor kostnad för samhället. Även om självmord har varit ett känt problem i århundraden så är det fortfarande ett olöst problem. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om socioekonomisk teori kan användas för att förklara variansen av självmord i Sverige. Från tidigare studier och socioekonomiska teorier utrönandes tre variabler som anses kunna förklara variansen av självmord. De tre variablerna var arbetslöshet, skilsmässor och fertilitet. Befolkningstäthet lades till i regressionen, eftersom den ansågs vara i relaterad till sociologiska teorier. En tvåvägs fasteffekt regression som kontrollerar för län- och tid effekter applicerades på en panel bestående av 21 län under åren 2005–2017. Resultatet av regression visade att alla variabler förutom befolkningstäthet var icke signifikanta. Studien konkluderar att panelen som analyserats inte är tillräckligt för bedöma om socioekonomiska teorier kan förklara variansen av självmord.