KOSTSAMT Sverige har lagt mycket prestige och pengar på att bli världsledande inom stamcellsforskning på embryon. Men redan nu har satsningarna visat sig felriktade. Forskningspolitiken styrs ofta av ett kortsiktigt nyttoperspektiv och en föråldrad syn på kunskapsutveckling.

Vetenskapen i dag liknar knappast den bild som fortfarande präglar våra vardagliga föreställningar. Den fria forskningen, som drivs av sanningssökande, är satt på undantag. Dagens vetenskap är en i hög grad styrd verksamhet. Detta är inte minst tydligt i diskussionerna inför regeringens kommande forskningsproposition.

Man hävdar att det gäller att placera Sverige i den ”kunskapsmässiga fronten”, samt, med Alfred Nobels berömda formulering, att åstadkomma ”största möjliga nytta”. Det är bara det att man lätt glömmer att Nobel avsåg nyttan för mänskligheten, inte för industrin. Det är långtifrån samma sak. Men i dagens argumentation blir kunskap liktydig med konkurrenskraft. Debatten som följt efter Astrazenecas besked att avveckla forskningsenheten i Södertälje är ett tydligt exempel på detta.