Under 1990-talet implementerades genomgripande omstruktureringar av det svenska utbildningsväsendet. Bland annat genomfördes en friskolereform vars konsekvenser än i dag diskuteras i den politiska debatten. I debattens skugga fortsätter allt fler elever att söka sig till fristående skolor. Vad innebär detta för möjligheterna till en likvärdig skola för alla och för den segregation som präglar våra storstäder? I Majsa Allelins artikel står eleverna och deras valsituation i centrum. Vi möter elever från en rasifierad svensk förort där en del valt att byta till en fristående skola i innerstaden, och en del valt att gå kvar i kommunala skolor i hemområdet. Utifrån elevernas motiv till och erfarenheter av valen visar studien på att de sociala och ekonomiska villkor som råder i staden samspelar med skolornas organisatoriska och pedagogiska förutsättningar, vilket, för elevernas del, bidrar till en reproduktion av segregationen. För eleverna får "svenskhet" representera den vedertagna definitionen av att ha lyckats och det är utifrån detta begrepp som de navigerar på utbildningsmarknaden och därmed i staden.