Tidigare finanskriser har visat att ett banksystem med bristande motståndskraft är kostsamt för samhället, både i termer av direkta statliga stödåtgärder och i förlorad BNP. För att bedöma motståndskraften i banksystemet genomför därför både banker och myndigheter stresstester av bankernas soliditet och likviditet. Bankernas lönsamhet är central för motståndskraften i banksektorn, och det är därför viktigt att förstå hur lönsamheten påverkas av hur besvärliga makroekonomiska och finansiella förhållanden. En viktig del av bankernas intjäning – och därmed deras lönsamhet – är provisionsnettot. Provisionsnettot genereras främst av avgifter och provisioner från kapitalmarknadsrelaterade tjänster, som värdepappershandel och fondförvaltning, och olika typer av betalningstjänster.

Jag har tagit fram en modell för hur finansiella och makroekonomiska variabler påverkar de fyra svenska storbankernas intjäning på provisionsnettot. Denna intjäning utgör i genomsnitt 30 procent av storbankernas totala rörelseintäkter, och en sådan modell kan därmed bidra till en bättre förståelse för hur bankerna kan påverkas i en framtida kris. Mer specifikt ska modellen kunna användas som en del i makroekonomiska stresstester av soliditeten i det svenska banksystemet. Modellen utgör därmed ett komplement till stresstestmodeller av övriga delar av bankernas resultat- och balansräkningar. Modellen skattas på en obalanserad panel med 29 banker från 10 europeiska länder, baserat på årlig data från 2005–2018. Resultaten visar att bankernas provisionsnetton främst drivs av börsutvecklingen och real BNP-tillväxt.

I ett sista steg gör jag en scenarioanalys för att studera hur provisionsnettot påverkas av finansiella och makroekonomiska variabler utifrån den skattade modellen. Scenarioanalysen utgår från den Europeiska Systemrisknämndens stresscenario från 2018 och visar att de förluster i provisionsnettointäkter som kan uppstå vid en svår ekonomisk nedgång är betydande. De fyra storbankerna förlorar mellan 500 och 1 400 miljoner EUR per bank under scenarioperioden, vilket motsvarar 11–16 procent av bankernas totala rörelseintäkter. Denna studie visar därmed att de stresstestramverk som myndigheter använder för att bedöma motståndskraften i svenska banker bör innefatta särskilda modeller för denna typ av intäkter, som fångar sambanden med relevanta finansiella och makroekonomiska variabler.