I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet.

På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision. Det råder oenighet kring frågan. En del ser det som en framgång, medan andra ser en risk med förslaget.

Författarna har valt att studera revisionspliktens avskaffande ur två aktörers/intressenters perspektiv, Swedbank och Skatteverket. Frågeställningarna är att beskriva Swedbanks kreditgivningsprocess och Skatteverkets kontrollprocess samt att förutse konsekvenserna som kan uppstå vid avskaffandet. Empirin bygger på en kvalitativ ansats, där lämpliga personer från både aktörerna intervjuats.  Sekundär data har använts för att öka förståelsen och för att sätta det i förhållande till empirin.

Banken kräver underlag vid kreditbedömning. Underlagen utgör en grund för analys och beslut. Reviderad årsredovisning och revisorns underteckning är viktiga faktorer som utgör en kvalitetsstämpel för banken.

Skatteverket strävar efter att företag lämnar in korrekta inkomstdeklarationer. Med hjälp av olika kontroller görs ett urval av deklarationer, vilket granskas ytterligare. Även här uppfyller revisorn en funktion. Reviderade årsredovisningar är ett sätt att få korrekta inkomstdeklarationer, vilket minskar tiden för kontrollprocessen.

Efter avskaffandet tror Swedbank och Skatteverket att det skall uppstå förändringar. Båda har konstaterat att handläggningen blir tids - och kostnadskrävande. Vidare har varje aktör resonerat kring förändringar utifrån dennes perspektiv. Vad som författarna har framställt bygger på tolkningar och förståelse då förslaget inte har genomförts än.