Syftet med denna essä är att undersöka facilitatorers handlande när ett skifte i en grupp äger rum. Med skifte avses en ny förståelse av ett innehåll som bearbetas. Facilitator är den som underlättar en grupps process att arbeta med någon typ av material eller fråga. Essäns frågeställning är vilka aspekter av praktisk kunskap utövar facilitatorn när hon erfar att en grupp skiftar sin förståelse. Studien är fenomenologisk och etnografisk då facilitatorers egna erfarenheter är i fokus. I essän ställs egen erfarenhet, intervjuer och samtal med fem facilitatorer i dialog med improvisationsteater och filosofer som skrivit om praktisk kunskap. Ur dessa samtal träder ett antal aspekter av praktisk kunskap fram. En aspekt är intuition som blir till i det relationella, kroppsliga och erkännande mötet med andra. När tanken inte förmår vägleda kan intuition infinna sig baserat på känslan som kommer ur intention och tidigare erfarenheter. Erfarenheter är en aspekt av praktisk kunskap och bildar mönster med andra erfarenheter. Intuition utgår från dessa erfarenheters mönsterbildning och vägleder vidare handling. En annan aspekt är samspelet mellan känsla, emotion, tanke och handling, både som kronologiskt och överlappande skeende. En ytterligare aspekt är kunnande-i-handling liksom reflektion-i-handling som akt av konstnärlighet och hantverkskunnande vilket leder vidare till betydelsen av att kunna improvisera. En facilitator har att vara i det skeende som pågår utan att ta över skeendet. Det är i unika skeenden som aspekter av den praktiska kunskapen yttrar sig som en helhet bestående av flertal samverkande aspekter. Det handlar om ett förhållningssätt att vara varande som facilitator.

The purpose of this essay is to investigate the actions of facilitators when a shift in a group takes place. Shift refers to a new understanding of a content being processed. Facilitator is the one who facilitates a group's process of working with any type of material or issue. The essays question is which aspects of practical knowledge the facilitator exercises when she experiences that a group is shifting its understanding. The study is phenomenological and ethnographic as the facilitators' own experiences are in focus. In the essay the own experience, interviews and conversations with five facilitators are put in dialogue with improvisation theatre and philosophers who have written about practical knowledge. From these conversations, a number of aspects of practical knowledge appear. One aspect is intuition formed in relational, bodily and recognition meetings with others. When the thought is not able to guide, intuition can emerge based on the feeling that comes from intention and previous experience. Experiences are an aspect of practical knowledge and form patterns with other experiences. Intuition is based on the pattern formation of these experiences and guides further action. Another aspect is the interaction between feeling, emotion, thought and action, both as a chronological and overlapping course of events. Further aspect is knowledge-in-action as well as reflection-in-action as the act of artistry and craftsmanship, which further leads to the importance of being able to improvise. A facilitator has to be in the course of events that goes on without taking over the event. It is in unique course of events that aspects of practical knowledge manifest themselves as a whole consisting of several interacting aspects. It is about an approach to be as a facilitator.