Syftet med uppsatsen är att undersöka hur etnisk bakgrund, med fokus på utomeuropeisk bakgrund och klass, representerades i Helsingborgs Dagblad jämfört med befolkningssammansättningen i Helsingborgs kommun under åren 2000 och 2018. Frågeställningarna utgick från vilka aktörer, geografiska områden och ämnen som tidningen rapporterade om för att visa eventuella skillnader eller likheter mellan åren. 

Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys med fokus på utomeuropeisk bakgrund och socioekonomiska områden. Det kodade materialet består av totalt 207 artiklar med utgångspunkt från pappersupplagan av Helsingborgs Dagblad under en syntetisk vecka respektive år. Resultatet visade att representationen av aktörer med utomeuropeisk bakgrund i Helsingborgs Dagblad gav en representativ bild jämfört med befolkningssammansättningen i kommunen år 2000. Däremot visade studien att representationen låg kvar på ungefär samma procentenhet i tidningen år 2018 trots att befolkningen med utomeuropeisk bakgrund ökat med drygt 10 procentenheter i kommunen. Resultatet visade också att män representerades dubbelt så mycket i tidningen jämfört med kvinnor. Kvinnor med utomeuropeisk bakgrund representerade inte alls under kodningen av 2000 och 2018.

Den teoretiska ramen för uppsatsen utgick framförallt från kulturteoretikern och sociologen Stuart Halls representationsteori från 1997. Den viktigaste slutsatsen från resultatet är att Helsingborgs Dagblad, Sveriges största lokaltidning, inte uppnår att representera befolkningssammansättningen i kommunen på ett rättvist sätt.