Denna uppsats presenterar en kritisk diskursanalytisk studie av den svenska kvällspressens artiklar om endometrios. Det empiriska materialet består av 23 stycken artiklar från åren 1996 till 2016. Studiens övergripande syfte är att synliggöra hur sjukdomen och de drabbade som lider av den porträtteras samt medias makt att skapa, upprätthålla eller förändra diskurserna om endometrios. För att uppnå detta utgår uppsatsen från tre teoretiska perspektiv: 1) kvinnors smärta och sjukdomar har inte uppmärksammats medicinhistoriskt. 2) det feministiska perspektivet att detta beror på könsmaktsordningen, 3) medias makt att påverka samhället. Med en socialkonstruktivistisk syn på språk undersöks situationskontexten och artiklarnas makro- och mikroteman. Detta utgör sedan den kritiska diskursanalysen. Resultatet visar att pressen mestadels skriver utförligt om än förenklat om endometrios. Kvinnornas smärta beskrivs som allvarlig, men endometrios framställs också många gånger som ett fertilitetsproblem. Diskurser som visats i tidigare forskning om kvinnors smärta och sjukdomar kunde ses. Under tidsperioden synliggörs även en förändring vad gäller medias beskrivning av endometrios och det diskursiva perspektivet. Den medicinska informationen om sjukdomen blir mer korrekt och den diskursiva förändringen mer feministiskt vinklad.

This thesis presents a critical discourse analysis of how the Swedish tabloids write about endometriosis. The empirical material consists of 23 articles which focus on the disease endometriosis, published between the years of 1996–2016. The thesis’ overall aim is to examine how the disease and individuals who suffer from it are portrayed, and what power the press has to create, maintain or change discourses of endometriosis. To achieve this the thesis uses three theoretical perspectives: 1) women’s pain and diseases have not been acknowledged in the medical history, 2) the feministic perspective, that this depends on the gender order, and 3) the press’ ability to affect society. Guided by a social constructive understanding of language, the thesis analyses the situation context and the articles’ themes on a micro and macro level, which is later constructed into the critical discourse analysis. The result shows that the press mostly writes detailed, although simplified information regarding endometriosis. The pain women experience is described as severe, but endometriosis is also often portrayed mostly as a fertility problem. Discourses shown in previous articles about the pain and diseases in women could be seen in the articles. However, a change can be noted during the investigated time period, both considering the press’ description of endometriosis and the discursive perspective. The information about the disease gets more medical correct and the discursive change tends to have a more feministic approach.