International accounting principles are generally based on historical cost accounting which, according to Munteanu and Zuca, is the best suited accounting method due to its conforming character of clarity and reliability. Large relative price changes and high inflation makes historical cost accounting less relevant and comparable as money loses its purchasing power. The IASB have therefore established IAS 29 – Financial Reporting in Hyperinflationary Economies to tackle the accounting problems that occur during high inflation. IAS 29 states that a company’s financial statements shall be expressed in the current value unit at the end of the reporting period. Criticisms against historical cost accounting are particularly that no consideration is taken to decreased purchasing power in a country when inflation is rising and that historical cost accounting during high inflation results in companies overvaluing their net income. Thus, as a consequence, companies pay out an excessive dividend from their owners’ equity which, in turn, erodes the companies’ operative capacity. Critics mean that this is negative from a capital maintenance perspective and that dividends should only be paid out to the point the company’s purchasing power remains intact.

Previous studies have been conducted in the USA, Israel and Zimbabwe in order to illustrate the problems that occur with historical cost accounting. A study made by Parker in USA 1977, shows a significant difference in the financial reporting after adjusting for inflation. This means that even an inflation rate of 11,8% must be considered when preparing the financial statements. No studies have, to the authors knowledge, been done on Brazil. A country, which during 2015 and 2016 had an inflation rate between 6,2% and 10,7% and during the years 1980-1996 had hyperinflation. The study examines how nine Brazilian companies’ respective income statements and partial balance sheets, established according to IFRS and historical cost accounting, are affected by price level accounting. The study’s results confirm, just as Parkers study, that the differences for different financial measurements and ratios are small on an aggregated level for all companies but that larger differences occur between individual companies. The large individual differences are explained by 1) inflation’s effect on revenues and costs, 2) inflation’s effect on the price level adjustment of net plant and change in depreciation and to some extent 3) inflation’s effect on the adjustment of inventories.

Internationella redovisningsprinciper bygger i huvudsak på anskaffningsvärdemetoden vilken enligt till exempel Munteanu och Zuca, är bäst lämpad på grund av dess bekräftade karaktär, klarhet och trovärdighet. Stora relativa prisförändringar och hög inflation leder till att anskaffningsvärdemetoden blir mindre relevant och jämförbar då pengar snabbt förlorar sin köpkraft, och IASB har därför utfärdat IAS 29 - Financial Reporting in Hyperinflationary Economies för att hantera problemen i redovisningen som uppkommer med hög inflation. IAS 29 anger att ett företags finansiella rapporter skall uttryckas in den gällande värdeenheten i slutet av rapporteringsperioden. Kritiken mot anskaffningsvärdemetoden är bland annat att hänsyn inte tas till att köpkraften i ett land minskar vid hög inflation och att anskaffningsvärdemetoden vid hög inflation innebär att företagen övervärderar sina vinster och därför delar ut för mycket av eget kapital vilket urholkar företagens operativa kapacitet. Kritikerna menar att detta är negativt utifrån ett kapitaltäcknings-perspektiv och att utdelning inte bör ske med mer än att bolagets köpkraft bibehålls.

Många studier har gjorts i bland annat USA, Israel och Zimbabwe för att belysa problemen som uppkommer med anskaffningsvärdemetoden. En studie gjord av Parker i USA 1977 visar på en markant skillnad efter prisjusteringar och menar att även en genomsnittlig inflation på 11,8% måste beaktas. Inga studier har, till författarnas vetskap, gjorts på Brasilien som under åren 2015 och 2016 haft en inflationsnivå på mellan 6,2% och 10,7% och som under åren 1980-1996 dessutom hade hyperinflation. I studien undersöktes hur nio Brasilianska företags resultaträkning och delar av balansräkning, upprättade enligt IFRS och anskaffningsmetoden, påverkas av prisjusterad redovisning. Resultaten i studien bekräftar precis som studien gjord av Parker, att skillnaderna för olika finansiella mått och nyckeltal är små på aggregerad nivå för samtliga företag men att större skillnader framstår mellan individuella bolag. De stora individuella skillnaderna förklaras framförallt av 1) inflationens effekt på intäkter och kostnader samt av 2) inflationens effekt på anläggningstillgångar och skillnader i avskrivningar och i viss utsträckning, 3) inflationens effekt av justerade varulager.