På senare år har antalet immigranter ökat, såväl i Sverige som i resten av Europa. Under 2015 förekom stora förflyttningar av människor i vad som har kallats en flyktingkris och det finns indikationer på att negativa attityder till människor på flykt har ökat. I den offentliga diskursen om flyktingkrisen används olika ord för att benämna immigranter, som till exempel migranter, flyktingar och asylsökande. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om de benämningar som används innebär skillnader i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas. Detta eftersom tidigare forskning har visat att ord och etiketter kan ha betydelse för bedömning och värdering av andra människor och grupper. Utifrån Allports kontaktteori undersöktes dessutom om erfarenheter med immigranter har en effekt på attityderna till gruppen. I studien ingick 179 deltagare, framförallt studenter, som randomiserades till att svara på frågor och påståenden om en av de tre etiketterna, migranter, flyktingar eller asylsökande. Attityder till immigranter mättes dels på en individnivå, som social distans, och dels på en gruppnivå, som attityder i immigrationspolitiska frågor. Resultatet visade att etiketterna migranter, flyktingar och asylsökande inte innebar någon skillnad i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas, varken när det gäller social distans eller attityder i immigrationspolitik. Däremot fanns en skillnad i social distans beroende på erfarenhet, på så sätt att erfarenhet med immigranter innebar mer positiva attityder. Nuvarande studie gav därmed delvis stöd för Allports kontaktteori. De benämningar som används i diskursen om flyktingkrisen tycks däremot inte innebära skillnader i attityder till de människor som kommer till landet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning inom området.