Denna uppsats bygger till största del på en kvantitativ publikundersökning, vars syfte är att undersöka en mindre grupp (Stockholmsbor i åldern cirka 20–40 år) av mediepubliken och deras inställning till och åsikter om livesändningar på webben. Som ett komplement till publikundersökningen intervjuas en chef och en reporter på nyhetsredaktionerna bakom Aftonbladet och Nynäshamns Posten. Syftet med intervjuerna är att utforska hur de arbetar med och hur mycket de satsar på livesändningar. Uppsatsen utgår från teorierna användarforskning, receptionsforskning, nyhetsvärdering och medielogik.

Resultatet baseras på 93 enkätsvar och visar att den tillfrågade publiken mer sällan än ofta tar del av livesändningar, och då helst när en riktigt stor händelse har inträffat. Publiken anser att händelser som handlar om kända personer, som till exempel kungliga framträdanden, är minst intressanta att sända live. Aftonbladet har uppmärksammat publikens efterfrågan på livesändningar när stora händelser har inträffat, men menar även att en viktig del i att sända live är snabbheten. Att man är först med en nyhet och kan erbjuda information direkt till tittarna värderas högt. Nynäshamns Postens främsta argument för varför de sänder live är att det är ett nytt sätt att berätta.

Resultatet för den grupp vi undersökt visar att utbudet av antalet livesändningar är större än andelen som faktiskt tar del av dem. Däremot anpassar sig redaktionerna efter publikens efterfrågan vad gäller innehållet och prioriterar de händelser som publiken anser är mest relevanta. Undersökningen pekar på att livesändningar fyller en kompletterande, snarare än ersättande, funktion till övrig nyhetsrapportering.

Slutligen kan man säga att majoriteten av den tillfrågade publiken har en positiv eller åtminstone neutral inställning till livesändningar på webben.