I denna studie har miljonprogrammet i Stockholms norra förorter och gestaltningen av förorten Husby undersökts specifikt, en plats som ingick i planeringen som gjordes i slutet av 50-och början av 60-talet i byggandet av en miljon bostäder. Utgångspunkten för studien har varit gestaltning utifrån aspekter som har med bostadsbyggen och renoveringar att göra och är en kvalitativ fallstudie över tidningstexter. För detta ändamål fokuserar undersökningen närmare på hur detta framställs i tidningar i lokal–kontra riksmedia. Närmare bestämt dagstidningen Dagens Nyheter och lokaltidningarna Mitt i Kista och Norra Sidan. Undersökningsperioden är 2007-01-01 till 2017-12-31.

I studiens genomförande har gestaltningsteori, agenda setting och intermedia-agenda setting också använts. Med utgångspunkt från Robert Entmans (1993) Framing: Toward Clarification of Fractured Paradigm i Journal of Communication och Maxwell McCombs (2014) bok Setting the agenda: the massmedia and public opinion. I metoden samt i genomförandet av analysen av de sammanlagt 16 artiklar som studerats används även punkter ur boken Nyheter: att läsa tidningstextskriven av Kristina Lundgren, Birgitta Ney & Torsten Thurén (1999).

Vad studien kommer fram till är bland annat att liknande källor kommer till tals i artiklarna. Detta är framträdande både i tidningen Dagens Nyheter och tidningarna Mitt i Kista och Norra Sidan. I de flesta fall är det bostadsbolaget Svenska Bostäder, medborgare i Husby samt medborgarrörelser som det handlar om. Av detta framkommer bland annat att Svenska Bostäder, medborgare och medborgarrörelserna agerar motpoler till varandra. Sett till gestaltningen och framställningen i artikeltexterna har majoriteten av dem också tolkats vara negativa ur någon aspekt om ämnet som studien undersöker.