År 2017 har benämnts som ett supervalår i Europa där många europeiska länder har gått till val. Den här uppsatsen handlar om hur utvalda europeiska val har gestaltats och hur nyhetsvärderingsprocessen har gått till på redaktionerna i svenska morgon- och kvällstidningar i samband med supervalåret. Valen som har undersökts i den här uppsatsen är det tyska, franska, brittiska, isländska, kosovanska och albanska som alla har haft nationella val år 2017.

Uppsatsens syfte har varit att jämföra den svenska mediebevakningen av nationella europeiska val med utrikesredaktörers uppfattningar kring denna bevakning. I uppsatsen har kvalitativ innehållsanalys och intervjuer använts för införskaffandet av material. Teoretiskt ramverk har varit gestaltningsteori och grindvaktsterori.

Resultatet visar att länder som är med i Europeiska unionen får större plats i svenska medier än länder som inte är medlemmar. Det bekräftar både innehållsanalys och intervjuer. Vi kan se att stora länder som ligger närmare Sverige på flera plan får mer uppmärksamhet i tidningarna. Tyskland, Frankrike och Storbritannien har större påverkan på Sverige än Island, Kosovo och Albanien. Slutsatsen är att närhetsprincipen socialt, ekonomisk, kulturellt och politiskt har spelat en betydande och påtaglig roll för hur svenska medier har rapporterat om europeiska val under supervalåret.