Uppsatsen besvarar främst hur IS, IS-anhängare samt deras anhöriga skildras i
dokumentärerna “Mitt barn är en IS-soldat” av Kalla fakta och “Ensamma mot IS” av
Dokument inifrån. Studien tittar också närmare på hur dokumentärerna förhåller sig till public
service-uppdraget och kommersialiseringen. För att besvara frågeställningarna har narrativ
metod, bildanalys och en filmanalytisk segmentering använts. Teorierna som ramar in
uppsatsen är den narrativa teorin, sociosemiotiken samt public service-teorin. Med hjälp av
tidigare forskning tillämpas även ett genus- och vi-och-dem-perspektiv.
Studiens resultat visar att Kalla fakta (TV4) har mer drag av kommersialiseringen än
Dokument inifrån (SVT) och båda förhåller sig väl till public service-uppdraget. Vad gäller
skildringen av Islamiska staten, IS, använder Kalla fakta våldsammare bilder än Dokument
inifrån. De anhöriga har fått olika utrymme i dokumentärerna. I Dokument inifrån får tittaren
komma närmare föräldrarna vilket skapar en större förståelse för deras situation till skillnad
från Kalla fakta där man får ta del av flera föräldrars berättelser på en mer övergripande nivå.
I båda dokumentärerna får IS-anhängarna framträda med en bakgrund till varför de
radikaliserades men ingen ses som ett direkt offer.
Dokumentärerna har olika genre och format. Därav skildras de tre parterna olika, men trots
detta, förmedlar både Dokument inifrån och Kalla fakta relevant information till publiken.
2017. , p. 49
Kalla fakta, Dokument inifrån, IS, Islamiska staten, narrativ analys, kommersialisering, public service