Sweden has through its membership of the EU, an obligation to strive that the wolf population should be both long and short time viability. The signed Convention on Biological Diversity means that the wolf population must meet a favorable conservation status, which has required a great need for scientific facts about what a sustainable status is. The relationship between science and decision making can be difficult, especially in complex environmental problems with many uncertainties. The purpose of this study is to examine the various scientific uncertainties and find out how they influence decision-making within the Swedish wolf policy. The focus is on the impact of the scientific advice for decision-makers.

The study is a case study in which the results are based on five interviews with experts in the field as well as a deeper text analysis of the reports and regulations used in the decision-making process. In conclusion, the study indicates that research and scientific findings have had a major role in the decision-makers in wolf management. To some extent, it has also complicated the issue because of the lack of consensus among researchers. The attitude around Sweden's wolves extends far back in time and the conflict today is a contentious question that seems to act much about values ​​and not just scientific contradictions.

Sverige har genom sitt medlemskap i EU en skyldighet att sträva efter att vargens population ska vara både kortsiktigt och långsiktigt livskraftig. Den undertecknade konventionen om biologisk mångfald medför att vargstammen måste uppfylla en gynnsam bevarandestatus, vilket har krävt ett stort behov av vetenskapliga fakta kring vad en hållbar status är. Sambandet mellan vetenskap och beslutsfattande kan vara svår, särskilt i komplicerade miljöproblem med många osäkerhetsfaktorer. Syftet med studien är att granska de olika vetenskapliga osäkerheterna och ta reda på hur de påverkar beslutsprocessen inom svensk vargpolitik. Fokus ligger på den inverkan de vetenskapliga råden har för beslutsfattarna.

Studien är en fallstudie där resultatet bygger på fem intervjuer med experter inom området, samt en djupare textanalys av de rapporter och förordningar som använts i beslutsprocessen. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att forskning och vetenskapliga resultat har haft en stor roll för beslutsfattarna inom vargförvaltningen. Till viss del har den också försvårat frågan på grund av avsaknaden av konsensus bland forskarna. Attityden kring Sveriges vargar sträcker sig långt bak i tiden och konflikten är idag en laddad fråga som inte bara handlar om vetenskapliga motsättningar, utan även om värderingar.