Studien Nyckeltal som indikationer på earnings management hade som syfte att ta fram ett verktyg som kan användas i de finansiella rapporterna för att upptäcka företag där en större sannolikhet för earnings management föreligger. Studien har sin utgångspunkt i en forskning utförd av Vladu, Amat och Cuzdriorean som publicerades år 2016. I studien appliceras det tillvägagångssätt och de tolv nyckeltal forskarna använde för att ta fram en modell som kan appliceras i den svenska kontexten. Nyckeltalen som används är framtagna för att fånga upp förvrängningar i de finansiella påståenden eller betingelser i företagets ekonomiska miljö som kan skapa incitament och öka sannolikheten för EM. I en komparativ två-fallstudie utvidgas förhållandeanalysen med statistiska tekniker som testar nyckeltalens diskriminanteffekt, relevans och bidrag samt förmåga att urskilja företag från två olika grupper. Grupperna av företag är följande: företag som är utpekade för att ha använt EM och företag som är kända för att följa god redovisning. Resultatet visade att de nyckeltal som bäst urskiljer företag som ansågs ha använt EM är: SG (ökad nettoomsättning) och CFO1 (index på kassaflöde från den löpande verksamheten), när företagen som analyseras består av både varu- och tjänsteproducerande företag. Det innebär att en ökad sannolikhet för EM förelåg vid en försämrad försäljning och ett kassaflöde som avtog mer än årets resultat. När enbart varuproducerandeföretag ingick i urvalet visades även LI1 (index av hävstångseffekten) som ett användbart nyckeltal. Det innebär att sannolikheten för EM ökade ytterligare vid en ökad skuldsättning. Studien har tagit fram två modeller som har lyckats utpeka 88,6 % respektive 100 % av företagen som varit anklagade för att ha manipulerat sin redovisning. Däremot kan modellerna anses vara beroende av studiens urval och därav kan brister förekomma i anledning av huruvida modellen skall kunna fungera som ett självständigt verktyg på svenska företag.