The world is becoming increasingly urban. This puts pressure on a number of functions within cities, not the least the transportation system. Motorized traffic is responsible for a number of negative environmental effects, such as carbon dioxide emissions and particle pollution. To halt this development an increased share of bicyclists is needed. Stockholm County is an area with rapid urbanization. Therefore, a comparative study was undertaken to analyse how Stockholm City and Nacka Municipality are including communication, advocacy and participation measures in documents important for increased bicycling. This as those measures are important to increase the number of bicyclists. The analysis was undertaken by using two typologies, a modified version of the Transtheoretical Model of Change (TTM) to understand how the two cases include communication and advocacy measures whereas Arnstein’s Ladder of Citizens Participation was chosen to understand how participation is included in the documents. The findings suggest many similarities between the two cases but Nacka Municipality perform better with their use of social media, and the activities ”bicycle-friendly workplace” and ”winter bicycling”. From the findings three recommendations where provided: create bicycle councils to improve inclusion of bicyclists in the processes. Second, it is important to have different type of role models across the municipality, both in socio-economic strong and weak areas. And third, create dedicated outlets for bicycle issues, tentatively on a social media outlet. This will increase the status of bicycles, it will promote bicycling as a good transportation choice and it open ups channels for citizens interaction.

I dagens allt mer urbaniserade värld börjar fler funktioner i staden sättas under hårt tryck, inte minst transportsektorn. Motordriven trafik är orsaken till en rad negativa miljöeffekter, så som koldioxidutsläpp och partikelföroreningar. För att stävja denna utveckling och öka framkomligheten i de allt mer fullbelagda städerna behöver andelen cyklister öka. Tre områden som är av stort intresse för att öka andelen cyklister är kommunikation, påverkan och delaktighet. Därav undersöktes dessa områden i en jämförande studie. Stockholms län är en region med kraftigt ökande befolkningsandel och där transportsektorn är särskilt ansatt. Därför valdes regionen för att genomföra en jämförande studie där Stockholms stad och Nacka kommun selekterades som studieobjekt. Detta eftersom Stockholms stad är den störta kommunen i regionen, de är många som arbetar i de centrala delarna och de finns ökande framkomlighetsproblem i kommunen. Därefter valdes Nacka kommun som jämförande kommun, baserat på differensmetoden. Stockholms stad och Nacka kommun har liknande socio-ekonomisk sammansättning och de har liknande förutsättningar vad gäller cykelmöjligheter. Utöver det har båda kommunerna egna cykelstrategier. De som skiljer kommunerna åt är att Nacka kommun under senare år har blivit prisat för sitt arbete inom cykelområdet. De tilldelades 2016 Årets Cykelprestation av Stockholms regionala cykelkansli under 2017 placerade sig Nacka kommun som nummer ett för medelstora kommuner, och fyra totalt, i Kommunvelometern presenterat av Cykelfrämjandet. I Kommunvelometern hamnar Stockholm Stad som 8 av 11 stora kommuner och på plats 16 totalt. Undersökningen gjordes genom analys av dokument som ansågs ha betydelse för cykelsatsningar inom respektive kommun. Det innefattade bland annat översiktsplaner, framkomlighetsstrategier och interna kommunikationsdokument. Analysen gjordes med hjälp av två typologier. För att se hur kommunikation och påverkan används i dokumenten användes en utveckling av typologin Transtheoretical Model of Change (TTM) och för att se hur delaktighets beskrevs i dokumenten användes Arnsteins delaktighetsstege. Analysen visade många likheter mellan fallen. Dock framgick det att Nacka kommun presterade bättre med sin användning av sociala medier och genom främst två aktiviteter, Cykelvänlig arbetsplats och Cykla på vintern. Från slutsatsen kunde sedan tre rekommendationer lämnas. För det första bör cyklister inkluderas tidigt i processerna genom någon from av cykelråd. Det är också viktigt att försöka skapa cykelförebilder runtom i hela kommunerna, både i socio-ekonomiska starka och svaga områden. Till sist bör cykeldedikerade kommunikationskanaler skapas, förslagsvis på sociala medier. Detta ger en plattform som ger cykling ökad status, där cykling kan främjas och det skapar inte minst en möjlighet för medborgarkommunikation.