sh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Är det ens möjligt?: En essä om lika villkor i förskolan.
Södertörn University, School of Culture and Education, Centre for Studies in Practical Knowledge.
2017 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

This essay starts with a story about the children Anna and Martin. The story depicts how children can end up in different contexts and provide different conditions in the same preschool depending on what child perspective and ability to adhere to the individual child's needs as the work team and the leading preschool teacher. This difference is highlighted and discussed from an equality perspective that emerges in three research questions: How do the principal and preschoolers interpret the concept of equivalent conditions? How do the principal and the various preschool organizations work to create kindergartens that work for the best of the children and for equal conditions for the children? How do preschool teachers work with this issue in the business?

A minor qualitative study has been conducted through interviews with a representative from the principal (municipality), a preschool manager, and two preschool teachers. The purpose has been to seek answers to these questions as well as to give a perspective on the story of Anna and Martin.

After reflection and analysis of the informants' responses and by studying what current research says on the subject, it has been found that equivalent terms are a term that contains many factors. This includes skills, education, and financial resources. A key factor that clearly shows that children are offered equal terms is the ability of the teacher to apply practical knowledge. The pedagogue must be able to establish close relationships with the child and respond to the needs of the child. A skill that some have more of than others.

However, the social debate and the informants answer that in the development work at preschools, this issue is not prioritized. Instead, the focus is on an increased requirement for learning goals in traditional subjects. The concept of conceptualization is lifted due to the increased demand for learning and the question of what knowledge is essential to lead a rich life. Can there be other values that are more important as the technology society offers tools that make some subjects unnecessary?

An analysis based on Bronfenbrenner's ecological system theory shows that the debate about increased learning brings impact from social debate and trends to the activities where it meets the child. However, the impact is perceived to be greater from trend to government and from government to principal but weakened as it comes to preschools and educators in the business. A clearer goal picture and training and support efforts are demanded for both active educators and preschool leaders, but also a salutogenic approach, instead of focusing on shortcomings, building on what's positive and creating upward energy spirals. Networking and educational guidance are seen as effective tools for development processes and the focus should be on supporting the development of educators' relationship-building abilities as well as how the children's individual needs are met.

Abstract [sv]

Denna essä tar sitt avstamp ur en berättelse som handlar om barnen Anna och Martin. Berättelsen skildrar hur barn kan hamna i olika sammanhang och ges olika förutsättningar inom samma förskola beroende på vilken barnsyn och förmåga till följsamhet till det enskilda barnets behov som arbetslaget och den ledande förskolläraren har. Denna skillnad lyfts och diskuteras ur ett likvärdighetsperpektiv som utmynnar i tre forskningsfrågor: Hur tolkar huvudmannen samt förskoleorganisationen begreppet likvärdiga villkor? Hur arbetar huvudmannen samt de olika förskoleorganisationerna för att skapa förskolor som arbetar för barns bästa och barns likvärdiga villkor? Hur arbetar förskollärarna med frågan i verksamheten?

En mindre kvalitativ studie har utförts som med hjälp av att genomföra intervjuer med en representant från huvudmannen (kommunen), en förskolechef, samt två förskollärare. Syftet har varit att söka svar på frågorna samt att ge perspektiv på berättelsen om Anna och Martin. Efter reflektion och analys av informanternas svar samt genom att studera vad aktuell forskning säger i ämnet har det framkommit att likvärdiga villkor är ett begrepp som innehåller många faktorer.

Det handlar bland annat om kompetens, utbildning, och ekonomiska resurser. En central faktor som tydligt framträder för att barnen skall erbjudas likvärdiga villkor är pedagogens förmåga till praktisk kunskap. Pedagogen måste vara kunnig i att upprätta nära relationer till barnet och svara upp till barnets behov. En egenskap som en del är mer kunniga i än andra. Dock visar samhällsdebatten och informanternas svar att i utvecklingsarbetet på förskolorna prioriteras inte denna fråga. Istället ligger fokus på ett utökat krav på lärandemål i traditionella skolämnen. Bildningsbegreppet lyfts med anledning av det ökade kravet på lärande och frågan om vilken kunskap som är väsentlig för ett rikt liv ställs. Kan det vara andra värden som är viktigare då tekniksamhället erbjuder hjälpmedel som gör vissa skolämnen överflödiga?

En analys utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori visar att debatten om ökat lärande ger ringar på vattnet från samhällsdebatt och trend till verksamheten där det möter barnet. Dock uppfattas påverkan vara större från trend till regering och från regering till huvudman men försvagas då det kommer till förskoleledning och pedagogerna i verksamheten. En tydligare målbild och insatser för fortbildning och stöd efterfrågas för både verksamma pedagoger och förskolechefer, men också ett salutogent förhållningssätt, för att istället för att fokusera på tillkortakommanden, bygga på det som är positivt och skapa uppåtgående energispiraler. Nätverk och pedagogisk handledning ses som effektiva verktyg för utvecklingsprocesser och fokus bör ligga på att stödja en utveckling av pedagogers relationsskapande förmågor samt hur barnens individuella behov möts upp. 

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , 57 p.
Keyword [en]
pre-school, equivalent conditions, practical knowledge, pedagogical supervision, competence
Keyword [sv]
förskola, likvärdiga villkor, praktisk kunskap, pedagogiks handledning, kompetens
National Category
Educational Sciences Pedagogical Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-32965OAI: oai:DiVA.org:sh-32965DiVA: diva2:1115880
Subject / course
Studies in Practical Knowledge
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-06-29 Created: 2017-06-27 Last updated: 2017-06-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(983 kB)11 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 983 kBChecksum SHA-512
3bfdaea824cf8b6f0790d85858ab97bf6177f272e5982ccafbd21f3535fffa1bc78c7a173984c842381e399f49283226eedb674aba3de39e866d050e1288bc78
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Centre for Studies in Practical Knowledge
Educational SciencesPedagogical Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 11 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 37 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf