Aktuella trender verkar tyda på och mena att självledarskap och aktivitetsbaserat arbetssätt är framtidens sätt att leda och organisera. Förespråkare menar att införandet av dessa sätt att arbeta och leda ökar kreativitet och kommunikationsmöjligheter samt individens förmåga att motivera och engagera sig själv. Samtidigt hävdar motståndare att detta inte är ett arbetssätt som passar för alla. Syftet med denna studie är att belysa och beskriva hur implementeringen av självledarskap kan gå till. Under studiens gång visade det sig att denna implementering ofta sker i samband med en övergång till ett aktivitetsbaserat arbetssätt varför dessa ofta syns i kombination. Vidare syftar studien till att undersöka ledningens motiv och vilket motstånd som de kan möta vid denna typ av förändringsarbete. Fem företag som genomfört självledarskapsutbildning hos SelfLeaders har undersökts genom djupintervjuer och observation. Studien visar bland annat att motstånd kan bestå i chefers oro kring nya arbetsuppgifter samt att även medarbetarna kan uppleva oro och missnöje, främst på grund av ovisshet och otydliga förväntningar. Flera av studiens respondenter uppgav att deras medarbetare uttryckte att de var obekväma kring att prata om sina privata känslor, drivkrafter och värderingar på arbetsplatsen. Detta blir problematiskt eftersom arbetet med att identifiera sina personliga värderingar och drivkrafter är själva fundamentet i självledarskap. Studiens resultat och analys sammanfattas till ett antal punkter som kan ses som inspiration till chefer och ledare vid införandet av självledarskap.