Detta är en kvalitativ och teoretisk studie, baserad på tidigare forskning. Syftet är att ta reda på hur och varför det svenska medielandskapet har förändrats samt vad konsekvenserna blir av en personaliserad nyhetskonsumtion. Fokus ligger på individ- och samhällsnivå utifrån de fyra vinklarna social, teknisk, ekonomisk och politisk. De teorier som används som referensramar är normativ- och användarteori samt framing theory.

Resultaten visar att det svenska samhället har individualiserats och därför även medielandskapet. Det sker en kontinuerlig utveckling som kommer att fortsätta, särskilt inom teknikområdet. Konsumenterna har en aktiv roll, både som enskilda aktörer och som medborgare samt är nyhetskonsumtion av stor vikt för att demokratin ska fungera.

Mina slutsatser är att människan idag är kluven mellan den riktiga verkligheten och den digitala verkligheten på nätet. Konsumenten är en aktiv deltagare och producerar även eget material, vilket kommer att ha en fortsatt viktig roll i medielandskapet. Samtidigt är demokratins funktion hotad av medborgarnas okunskap och de kommersiella nyhetsbolagen som sätter nöje framför nytta, för egen ekonomisk vinning. Likaså är landsbygdens medieskugga ett tecken på vårt segregerade samhälle och tillsammans med urbaniseringen skapar detta problem.