Denna studie analyserar i vilken utsträckning Twitter använts som nyhetskälla under 2016 och vad som är utmärkande för nyhetsartiklar där tweets citerats. Relationen mellan journalister och deras källor, Hermidas approach kring “Ambient Journalism” samt teorin om Gatekeeping utgör det teoretiska underlaget. Tidningar som ingår i analysen är dagstidningen Dagens Nyheter och kvällstidningen Aftonbladet.

Arbetet baseras på en kvalitativ innehållsanalys av 450 artiklar från ovannämnda tidningar. Dessa artiklar har kodats med hjälp av ett kodschema med tillhörande tolkningsregler som utformats i enighet med studiens frågeställningar.

Undersökningen visar att journalister använder sig av Twitter främst för att krydda artikeln och för att illustrera ett exempel. Den utmärkande tonen i de analyserade artiklarna är oftast neutral. Flest referenser från Twitter hittades i Aftonbladet och då var det oftast idrottare eller politiker som citerades.

Utifrån studiens resultat kan slutsatserna dras att relationen mellan journalisten och källan fortfarande präglas av att elitkällor får störst utrymme i nyhetsrapporteringen. Även det faktum att journalisternas roll som gatekeepers förminskas i takt med en ökad närvaro av Twitterkällor, vars tweets oftast kopieras och klistras in ordagrant i en artikel.

Med utgångspunkt i resultatet diskuterar vi huruvida den journalistiska professionaliteten kan påverkas negativt av en för frekvent användning av Twitter i nyhetsrapporteringen. Vidare kan siffrorna vi presenterar utgöra underlag för vidare forskning kring förhållandet mellan Twitter, journalistik och objektivitet.