Syftet med vår studie är att, utifrån elevers och pedagogers perspektiv, jämföra synen på fritidshemmets två fundament; fri lek och pedagogstyrda aktiviteter. Bakgrunden till vår studie är ur vilken historia fritidshemspedagogiken vuxit fram med fokus på det fria barnet, men också dagens ökade fokus på undervisning med det nya läroplanstillägget. Vi använder oss av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkäter. Studiens insamlade data har sedan analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv, mer specifikt med hjälp av Lev S Vygotskijs lekteorier. Resultatet visar att elever och pedagoger är överens om att aktiviteter är mest populära och att det är utifrån dessa fritidsverksamheten definieras. Resultatet visar också att den fria leken är viktig, men att den dels är svår att definiera samt att den fungerar mer som ett komplement till de pedagogstyrda aktiviteterna. Den slutsats som presenteras i studien är att det som vi på förhand såg som varandras motsatser istället har en beroendeställning till varandra. Pedagogstyrda aktiviteter definierar fritidshemmets verksamhet och ger elever som pedagoger en tydlighet, struktur och trygghet. I den fria leken ges fantasi, kreativitet och lustfylldhet utrymme och symboliserar på så sätt fritidshemmets själ. Det handlar med andra ord inte om att bygga verksamheten på det ena eller det andra, utan att de kompletterar varandra på så sätt att eleverna har en valmöjlighet.

The purpose with our study is to compare from pupils and pedagogues point of view, the two foundations of leisure time; free play and pedagogue lead activities. The background to our study is found in the history of leisure time and its focus on the free child, but also with the increasing demands of a more didactic context in the Swedish curriculum. We use both qualitative and quantitative methods in forms of interviews and surveys. The collected data in our study is analysed from a sociocultural perspective, more specific with Lev S Vygotskijs play theory. Our result shows that pupils and pedagogues agree that activities are more popular than free play, and it is with the help of activities leisure time is defined. The result also shows that free play is important, but difficult to define and more used as a complement to activities. The conclusion that is presented in the study is that what we thought would be contrary to each other instead is dependent of each other. Activities define leisure time and provide a sense of clarity, structure and security. The free play includes values such as fantasy, creativity and amusement and symbolizes the soul of leisure time. In other words, leisure time cannot be built on either activities or free play but on collaboration between both. That collaboration gives pupils a possibility to choose.