The purpose of this scientific essay is to examine the relationship between different forms of knowledge and emotions which can arise in relationships at work in preschool. I use writing as a method for reflection, which creates openings for new perspectives that brings me closer to the core of the dilemma. I start from two different events taken from induction at two different times in my work life and the dilemma is from my own experiences. I state these questions to myself; Which expectations do I have for myself and my colleagues in relation to theoretical perspective and emotions? What role does the collegial interaction when negative emotions arise? What place do emotions have in the activities? How can we use educational theory with practical knowledge so they interact with each other in the work at the preschool? In an attempt to answer these questions I write a discussion on the relationship between emotions and knowledge from different perspectives. In both situations I mention the attachment theory both because it has great significance in connection with induction but also to enforce that theories needs to coexist with other knowledge in the work in preschool. Aristoteles three forms of knowledge, confidence in relationships and the importance of reflection are some of the things I write about in my text. Through this essay I want to show that there are more than theoretical standpoints that makes us professional educators while highlighting that there is not a given truth for how we should do to become and be a professional educator in preschool.

Syftet med denna vetenskapliga essä är att undersöka relationen mellan olika kunskapsformer och känslor som kan uppstå i relationer i arbetet på förskola. Jag använder skrivandet som en metod för reflektion, som skapar öppningar för nya perspektiv vilket för mig närmare kärnan i dilemmat. Jag utgår från två olika händelser tagna ur inskolningen vid olika tidsepoker i mitt yrkesliv och dilemmat är egenupplevt. Jag ställer mig frågor som; Vilka förväntningar har jag  på mig själv och på mina kollegor i relation till teoretiska perspektiv och känslor? Vilken roll spelar det kollegiala samspelet när negativa känslor uppstår? Vilken plats får känslorna ta i verksamheten? Hur kan vi använda pedagogisk teori med den praktiska kunskapen så att de samspelar med varandra i arbetet på förskolan? I ett försök att svara på frågorna för jag i texten en diskussion kring relationen mellan känslor och kunskap utifrån olika perspektiv. I båda situationer nämner jag anknytningsteorin för den har stor betydelse i samband med inskolning men även för att tydliggöra att teorier behöver samspela med andra kunskaper i arbetet i förskolan. Aristoteles tre kunskapsformer, trygghet i relationer samt reflektionens betydelse är några av de saker jag tar upp i min text. Genom denna essä vill jag visa att det finns något mer än teoretiska ställningstaganden som gör oss till professionella pedagoger och samtidigt belysa att det inte finns en given sanning för hur vi ska göra för att bli och vara en professionell pedagog i förskolan.