I kapitlet studeras utvecklingen av mejerisektorn ur ett genusperspektiv från tidigt 1900-tal till idag. Under den första delen av århundradet moderniseras jordbruket samtidigt som bearbetningen av mjölken flyttar ut från gården och in i den framväxande livsmedelsindustrin. Under denna process kom mejerihanteringen som tidigare varit ett kvinnligt yrke att bli ett manligt sådant, samtidigt har den gårdsnära mejerihanteringen levt en tynande tillvaro. Den andra perioden analyserar den gårdsnära mejerihanteringens återkomst, en bransch där majoriteten av företagarna är kvinnor. Resultatet visar att förekomsten av förebilder har bidragit till att skapa intresse bland kvinnor till att starta gårdsmejeri, men att den viktigaste spänningen mellan sektorn och annan livsmedelsverksamhet i huvudsak handlar om kampen mellan modernismens livsmedelssystem och dess strukturer, normer och regler, med det framväxande postindustriella systemet där småskalig livsmedelsförädling är både nödvändig och vanligt förekommande.  Gårdsmejeristerna kallas för ”syltkokare” av det gamla etablissemanget, men trots motståndet lyckas de skapa sig ett manöverutrymme genom en gradvis förändring av den rådande institutionella ordningen. 

The chapter studies the development of the dairy sector from a gender perspective from the early 1900s to today. During the first part of the century agriculture was modernized and milk processing moved out from the farms and into the emerging food industry. During this process technological change was one of the main driving forces behind the outcrowding of women, who dominated the elaboration of dairy products, by men who became dominant in the emerging industry. During the outset of the 20th century, on-farm elaboration of dairy products became marginalized and decimated as a farm activity. But since the 1970’s farm elaboration of dairy products has made a comeback and has become and emblematic case for the emergence of the new rurality in Sweden. Results show that the prevalance of female examples has contributed to inspire women into starting new businesses within the trade, this is why the majority of the business owners within the trade are women. The main challenges for this trade are not related to gender issues, but are the result of the struggle between the productivist production system in which farm elaboration of food had no place and the post-modern one, in which farm elaboration and a variety of farm sizes (including small ones) are key elements. Farm dairy owners are therefore called ”jam makers” by representatives of the old structure. But despite the resistance, farm dairy owners are slowly creating new spaces for their businesses and creating a gradual change of current institutional arrangements.