I detta kapitel presenteras en genomgång av några av de viktigaste bidragen inom fältet genus och företagande i Sverige. Genusperspektivet utgör en av samhällets viktigaste organiseringsprinciper, medan företagandet ses som viktigt för att främja tillväxt, skapa arbetstillfällen, mm. Att studera genus och företagande i kombination är därför viktigt för att förstå de krafter som formar vår historia, vår samtid och vår framtid. Detta forskningsfält fokuserar på studien av företagaren, entreprenören, företaget, företagandet, företagsrelevanta organisationer, branscher, samt affärssystem och hur dessa påverkas av genusfrågor och genuskontrakt. Det handlar om formella och informella institutionella arrangemang som påverkar, belyser och förklarar skillnader i förutsättningar för kvinnors och mäns företagande, samt de socioekonomiska konsekvenserna av densamma. Att använda ett genusperspektiv är viktigt eftersom det är en av samhällets viktigaste organiseringsprinciper. Genusordningen sätter ett avtryck på både offentlig och privat verksamhet, på arbetsdelning i och utanför hemmet, på utbildning, på resursfördelning, mm. Genusfrågor är inbäddade i en mängd olika institutionella och kontextuella förhållanden och påverkas exempelvis även av en klassdimension och exempelvis av etnicitet. Därför är intersektionalitet både ett vanligt och viktigt angreppssätt inom genusstudier i allmänhet och inom studier av genus och företagande i synnerhet. Idag omfattar därför forskningen även studier om kvinnliga och manliga invandrares företagande och villkoren för desamma men även hur avregleringen av den offentliga sektorn har slussat låginkomsttagare och då främst kvinnor inom vård och omsorg till lågvinstföretagande. Kapitlet lyfter också den kritik som rests under senare år och som handlar om att fältet nu har mognat och att det därför finns ett behov av att gå vidare mot en mer kritisk och problematiserande forskning. Detta skulle kunna uppnås genom att förbättra och öka kontextualiseringen inom forskningen, genom att problematisera statens stöd gentemot kvinnors företagande, att analysera den offentliga sektorns omstrukturering, samt att i praktiken främja entreprenörskap och företaganism genom utbildning. 

This chapter presents a review of some of the most important contributions in the field of gender and entrepreneurship in Sweden. The gender perspective is one of society's most important organizing principles, while entrepreneurship is seen as important for promoting growth, creating jobs, etc. The study of gender and entrepreneurship in combination is therefore important to understand the forces that shape our history, our present and our future. This field of research focuses on the study of the entrepreneur,  enterprise, entrepreneurship, business relevant organizations, industries, and business and how these are affected by gender issues and gender contracts. It involves formal and informal institutional arrangements that influence, highlights and explains differences in conditions for women and men in employment and in their roles as business owners, as well as the socio-economic consequences of the same. Gender orders put an imprint on both the public and private sectors, the division of labor inside and outside the home, in education, in the allocation of resources in society, etc. Gender issues are embedded in a variety of institutional and contextual circumstances and for instance also of a dimension and such class of ethnicity. Therefore intersectionality both a common and important approaches in gender studies in general and in the study of gender and entrepreneurship in particular. Today therefore research on female and male immigrant entrepreneurship and conditions of the same are becoming more frequent, but also how the deregulation of the public sector has funneled low-income people, mainly women in health care to low-profit businesses. The chapter also raises the recent criticism raised about how this research field has now matured and a need to move towards more critical and problem oriented research is needed. The critical voices argue that improving and increasing the contextualization of  research by problematizing the state's support to women in business, to analyze the restructuring of the public sector restructuring, which in practice promotes entrepreneurship and entrepreneurialism is a viable way to address current shortcomings in current research.