sh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Regel eller undantag?: Skamattributering av kvinnor i 1700-talets Hälsingland.
Södertörn University, School of Historical and Contemporary Studies, History.
2016 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Uppsatsen handlar om hur kvinnor attributerades och med vad, vid okyskhet kontra kyskhet, i 1700-talets Hälsingland. Min geografiska utgångspunkt är Delsbo och Färila socken i Hälsingland. Hälsingland generellt är ett område som det är lite forskat om jämfört med andra delar av Sverige. Delsbo är valt utifrån att det finns två uppteckningar om skamattributering därifrån, och dessa är min utgångspunkt i undersökningen. De handlar om två brudar som fick bära skamliga huvudbonader vid sin vigsel eftersom de var gravida. Det var förbjudet att bli gravid utanför äktenskapet och en gravid brud straffades genom att de inte fick bära kyrkans förgyllda brudkrona. En av brudarna, Karin, har jag kunnat identifiera och hon, och hennes straff otidigt sängelag, är underlaget till min undersökning. För att förstå situationen har jag undersökt de sedlighetsbrott som hänger ihop med otidigt sängelag som lönskaläge och barnamord, och hur kvinnorna i samband med brotten får skämmas. De får ta skammen för graviditeten, skammen vid kyrktagningen och skammen efter då de anses som farliga och kan vålla både sjukdom och missväxt.

 

Det som undersöks är hur genus skapades under denna tid. Under 1700-talet var sedlighetslagarna i förändring, men de nya lagarna som stiftades i syfte att förbättra för kvinnorna blev i stället i praktiken att kvinnorna fick ta ansvar för sedligheten. De blev ensamma med sina oäkta barn och de tog ihjäl sina nyfödda barn i rädsla för skammen. De formella lagarna inom kyrkan och rättsväsendet styrde skapandet av genus. Även de informella lagarna, med folktron om att ogifta mödrar var farliga, var viktigt i detta genusskapande. Här spelade skamattributeringen stor roll som en kulturell symbol som uttryckte normen om att vara kysk, där de hedersamma ansågs än mer hedersam i sin brudkrona och de okyska skämdes desto mer i sina fula huvudbonader. 

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 59 p.
Keyword [sv]
skam, skamplagg, otidigt sängalag, lönkaläge, barnamord, Hälsingland, Delsbo, Färila, kysk, okysk, genus, brudkrona, hustrudok.
National Category
Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-32253OAI: oai:DiVA.org:sh-32253DiVA: diva2:1081916
Subject / course
History
Uppsok
Humanities, Theology
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-03-15 Created: 2017-03-15 Last updated: 2017-03-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(680 kB)45 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 680 kBChecksum SHA-512
188bb2eef75590e33353fb74adeabb52e9dc738159fec42c843cdc09e8ee962f36f8e23b9442bd4983142701e58d9ce48736fe6d267155e7917117685c07e183
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
History
Humanities

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 45 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 28 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf