Syftet med denna studie är att undersöka hur kulturjournalister och nyhetsjournalister från Sveriges Radio ser på sitt demokratiska uppdrag och sin yrkesroll samt hur de upplever förutsättningarna för att uppfylla uppdraget och om dessa har förändrats. Vi är intresserade om nyhetsjournalisters och kulturjournalisters uppfattning i dessa frågor skiljer sig åt. Då vi har valt att göra en kvalitativ studie står de intervjuade journalisternas svar i centrum. I analysen kopplas resultatet till demokratimodeller, digitalisering, fältteori samt journalistikens logiker. 

Resultatet av studien visar att gemensamt för båda gruppers syn på det demokratiska uppdraget är viljan att förmedla information och kunskap, vara tillgänglig och pedagogisk, verka självständigt samt att ge plats åt lyssnarnas åsikter eller fungera som spegel. Vad som skiljer grupperna åt är att nyhetsjournalisterna betonar uppgiften att vara opartisk och saklig, kritiskt granska makten samt ge människor verktyg att påverka. Kulturjournalisterna betonar i högre grad vikten av att bredda världsbilden, delge nya perspektiv, reflektera och analysera samt ge lyssnarna verktyg för att väcka nya tankegångar. Journalister anser att de i stort kan uppfylla uppdraget, men att möjligheterna och förutsättningarna har förändrats. Tempot har ökat, det råder en ökad konkurrens och några av kulturjournalisterna belyser personalnedskärningar och besparingar inom bolaget. Vår undersökning visar att definitionen av det demokratiska uppdraget i hög mån är kopplat till synen på yrkesrollen. Den största divergensen mellan grupperna är förhållningssättet till subjektivitet.