Denna studie är sprungen ur en diskussion gällande ett informationsvakuum på den svenska landsbygden. Hyperlokala medier har uppmärksammats som ett fenomen vilket fyller informationsluckor i närsamhället. Studien undersöker genom sju intervjuer hur hyperlokala mediekanaler används av medieaktörer i landsbygdsområden. Resultaten visar att medieaktörer är osäkra på hur de ska förhålla sig till ett förändrat medieklimat när förutsättningarna för informationsspridning har förändrats. Hyperlokala medier som begrepp är fortfarande okänt för medieaktörerna, men däremot används hyperlokala mediekanaler i en stor utsträckning. Det är framförallt nya medieaktörer som anammat möjligheterna med hyperlokala mediekanaler, men sociala plattformar som Facebook har blivit en effektiv hyperlokal informations- och publiceringskanal för samtliga medieaktörer.

This study originated in a discussion regarding an information vacuum in the Swedish countryside. The phenomenon hyperlocal media has been recognized to fill information gaps in the local community. The study examines through seven interviews how hyperlocal media channels are being used by media companies in rural areas. Results show that the media companies are unsure of how to react to a changing media climate where the conditions for the dissemination of information has changed. Hyperlocal media channels are used but the linguistic definition is still unknown for the media companies. It is above all new media companies who embraced the potential of hyperlocal media channels, although social platforms like Facebook have become an effective hyperlocal information and publishing channel for all media companies.