sh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vi svenskar och de där flyktingarna: En kvantitativ och kvalitativ innehållsundersökning av flyktingrapporteringen före och efter det att Sverige införde gränskontroller i november 2015
Södertörn University, School of Social Sciences, Journalism.
2016 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Us Swedes and those refugees : A quantitative and qualitative content study of the reports on refugees prior to and after border controls were enforced by the Swedish government in november 2015 (English)
Abstract [sv]

Den här undersökningen gjordes för att ta reda på om svensk flyktingrapportering ändrades efter det att Sverige införde gränskontroller den 12 november 2015. Syftet var att se om rapporteringen ändrades när det politiska läget och opinionen ändrades, men även att generellt se hur flyktingrapporteringen ser ut. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning gjordes. I den kvantitativa undersökningen jämfördes 50 artiklar från september 2015 med 50 artiklar från januari 2015. Variablerna togs fram bland annat med hjälp av gestaltningsteorin och orientalism, som båda är delar av undersökningens teoretiska ramverk. Sedan undersöktes artiklarna kvalitativt genom en kombinerad diskurs- och framinganalys för att på ett djupare plan ta reda på hur flyktingfrågan och flyktingar beskrivs.

Resultaten ger en indikation på att det skett en förändring mellan september 2015 och januari 2016. Flyktingarna beskrevs bland annat mer frekvent som passiva, och mer sällan som individer. Mer generellt visar resultaten att flyktingarna oftast beskrevs som en grupp utan någon identitet. Adjektiv som kan väcka identifikation användes sällan för att beskriva flyktingarna. De beskrevs istället med adjektiv som ensamkommande och asylsökande. Den mest förekommande benämningen på flyktingar var just ordet flyktingar, följt av flyktingbarn och asylsökande. Flyktingarna beskrivs ofta som passiva i artiklarna, och de citeras sällan. De som citeras mest i artiklarna är myndighetspersoner och politiker.

Dessa resultat pekar på att svenska journalister, omedvetet eller medvetet, skapar en bild av verkligheten där orientalismens mönster av världen finns kvar. Det skapas en gräns mellan ”vi svenskar” och ”de där flyktingarna”. Denna gräns förstärktes efter gränskontrollernas införande.

Abstract [en]

The aim of this study was to find out whether Swedish news reports on refugees changed after border controls were enforced on the 12th of November 2015, and thereby investigate if the changed political policies had any effect in the news reporting. Another aim was to study the general patterns in the news. Both qualitative and quantitative researches were made. Regarding the quantitative research, 50 articles from September 2015 were compared with 50 articles from January 2016. The variables were designed by means of framing theory and orientalism, both being parts of the theory framework of this study. Then the articles were analyzed qualitatively with a combined discourse and framing analysis to find out on a deeper level how refugees and the refugee situation in Sweden were described.

The results indicate that there has been a change in the reporting between September 2015 and January 2016. The refugees were more frequently described as passive, and more seldom as individuals. More general, the results illustrated that, in most cases, refugees are described as a group without an identity. Identity-generating adjectives were sporadically used to describe them. Instead, they were associated to adjectives like ensamkommande (unaccompanied) and asylsökande (~asylum seeker). The most common word to describe refugees was flyktingar (refugees), followed by flyktingbarn (refugee children) and asylsökande (asylum seekers). Most frequently quoted people in the articles were government officials as well as politicians.

These results indicate that Swedish journalists, consciously or not, are creating a picture of the world were the lines of orientalism still persist. A demarcation line between “us swedes” and “those refugees” is created. This line became more distinct after border controls were enforced.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 69 p.
Keyword [en]
refugees, asylum seekers, news reporting, journalism, framing theory, orientalism
Keyword [sv]
flyktingar, asylsökande, flyktingrapportering, nyhetsjournalistik, flyktingpolitik, gestaltningsteori, orientalism
National Category
Media Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-31940OAI: oai:DiVA.org:sh-31940DiVA: diva2:1071315
Subject / course
Journalism
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-02-06 Created: 2017-02-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(5090 kB)83 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 5090 kBChecksum SHA-512
ce7bb1af023cb71b95e11abf5133e701d28cb81f359834f7f849d8428c09c898428645d7bcdc5a8a241b2294f5aede42f885a12f8815b7a346ed821ab3279b37
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Journalism
Media Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 83 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 380 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf