Strukturförändringar av den offentliga sektorn har under de senaste årtionden skapat incitament för den lagstiftning som syftar till att öka konkurrensen mellan de aktörer som agerar på vårdmarknaden där allt fler privata utförare involverats. En ökad uppmärksamhet kring en vårdmarknad med ökad privatisering har lett till att studiens utgångspunkt har varit att undersöka relationen mellan den andel av nettokostnaden (den skattefinansierade vården) som utförts av privata företag och nettokostnader per sjukvårdsbesök (skattefinansierad verksamhet/besök) inom vårdgrenarna primärvård och ”specialiserad somatisk vård”. En följd av det är att undersöka vilken påverkan den ökade marknadsinriktningen i offentlig sektor haft på vården under en tioårsperiod. Den teoretiska referensramen behandlar områden kring kvasi-marknader, cost-benefit, valfrihetssystem och New Public Management. Studien baseras på en bivariat analys där variablerna procentandel privata utförare av nettokostnaden (oberoende variabel) och nettokostnaden fördelat på antal besök i vården (beroende variabel) och har utförts för åren 2005 och 2014 där statistik har hämtats från Kommun och landstingsdatabasen Kolada för hela populationen som utgörs av Sveriges 21 regioner och landsting. Genom linjär regression kunde förklaringsgraden av vilken påverkan den andelen privat vård (av nettokostnaderna) har på nettokostnaderna per besök fastställas. En negativ korrelation förelåg för alla studerade år för båda undersökningsgrupperna, varav ett starkt samband kan påvisas under några av åren där nettokostnaderna per besök i vården generellt sjunker för varje procentandel landstingens köp av privat verksamhet ökar. Resultatet visar även på regionala skillnader där andelen privata utförare i stor mån speglar av sig på befolkningstätheten.

In the past decades, the structural reforms of the public sector has created incentives for legislation that is meant to stimulate competition between operators acting in the health care market. A raised attention to this type of market which is characterized by increased privatization has led to the study's purpose which is to investigate the correlation between the proportion of the net cost (the tax-funded health care) performed by private firms and net costs per medical visit (tax-funded activities / visits) in the two health care branches primary care and "specialized somatic care”. Further on, this study describes the impact of the increased market orientation in the public sector the past ten years. The theoretical framework deals with areas around quasi-markets, cost-benefit, the system of choice and the New Public Management. The study is based on a quantitative bivariate analysis where the variables “percentage of private providers of net cost” (independent variable) and the “net cost divided by the number of visits” (dependent variable) is investigated between 2005 and 2014. The statistics has been collected from the Municipality and county database Kolada for the total sample which consists of the 21 regions and counties in Sweden. A regression and correlation analysis was conducted in both the “specialized somatic care” and primary care to ascertain whether there is a linear numerical relationship between the two variables and to what extent the independant varible affects the dependent one. A negative correlation was found in both of the study groups for the whole period, where a strong correlaton can be proved for some of the years where net costs per visit in health care generally drops for each percentage county council purchases of private activity increases. The result also shows that there are regional differences where the share of private providers in large extent can be reflected in the population density.