sh.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Journalistik som profession
Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Journalistik.
2015 (Svenska)Ingår i: Handbok i journalistikforskning / [ed] Michael Karlsson och Henrik Örnebring, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 63-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Att vara ”professionell” rymmer många dimensioner. Begreppet har minst två olika betydelser – att arbetet blir bra gjort med hög kvalité och att den som gör jobbet tillhör en profession, en sammanhållen yrkesgrupp. Dessa betydelser hänger ihop; de professionella slår vakt om kvalité och om kunskap, att jobbet görs av ett ”proffs” blir en garanti att det blir väl utfört.

Under 1900-talet har journalistiken professionaliserats på flera sätt. Journalister har utvecklats till en tydlig yrkesgrupp med egna utbildningar, egna organisationer och en gemensam etik och standard för hur yrket ska utövas. Samtidigt har journalistyrket inte någon särskild yrkeslegitimation – det skulle stå i strid med grundlagens yttrandefrihet att kräva detta av någon som ska uttrycka sig i medier (Engblom 2001). Men de senaste 10-15 åren finns det också tecken på en motsatt utveckling, en de-professionalisering av journalistikens i västvärlden (Nygren 2008, Waisbord 2013). I andra delar av världen där medierna kämpar för en mer självständig ställning i relation till stat och politik är journalisternas strävan mot professionalisering fortfarande stark.

Det här kapitlet går igenom teorier om vad som kännetecknar en profession i relation till andra sätt att styra arbetet, forskning om journalistikens professionalisering och hur den utvecklats i olika delar av världen. Centrala frågor är professionaliseringens dubbla ansikte, både som en kollektiv identitet och som en disciplinering av de enskilda journalisterna samt journalistikens grad av autonomi i samhället. Även tendenserna till de-professionalisering beskrivs, och frågan är vad det betyder för journalistiken och dess ställning i samhället.

 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2015. s. 63-80
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Politik, ekonomi och samhällets organisering
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:sh:diva-29320ISBN: 978-91-44-10077-7 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:sh-29320DiVA, id: diva2:897378
Tillgänglig från: 2016-01-25 Skapad: 2016-01-25 Senast uppdaterad: 2016-01-26Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Person

Nygren, Gunnar

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Nygren, Gunnar
Av organisationen
Journalistik
Medie- och kommunikationsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 1273 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf