Föreliggande studie är en uppföljning för Allmänna arvsfonden som omfattar 27 romska projekt som under perioden 1996–2009 beviljats medel från Arvsfonden för olika typer av insatser riktade till romer, särskilt barn, ungdomar och unga vuxna. Den sammanlagda summan för de aktuella projekten utgörs av 14 789 000 kronor. Av de 27 projekten har 13 projekt pågått under ett år, 6 projekt under två år och 8 projekt under tre år. Urvalet av projekten har gjorts av Arvsfonden. Projekttiden sträcker sig mellan 1 och 3 år och av projekten var fem fortfarande pågående ärenden vid uppföljningens inledning i november 2008. Fokus i uppföljningen har främst inriktats på lärandeprocesser och utveckling.Inledningsvis ges en kort bakgrund om den romska minoritetens historiska och nutida situation mot vilken de här aktuella projekten bör betraktas. Den romska minoritetens 500-åriga historia i Sverige präglas av fördomar, diskriminering och rasism. Dessa antiziganistiska tendenser är något som förekommer än i dag och påverkar romska barn och ungdomars situation, exempelvis i skolan, även om förändringar också pågår.Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts bland annat av Bourdieus kapitalbegrepp (Bourdieu, 1997), där organisationskapital (Broady, 2000) spelar en betydelsefull roll i svenska sammanhang. Vidare har teorier om socialisation, språk och lärande, och variationer av dessa begrepp i ett interkulturellt och romskt perspektiv, varit viktiga analysverktyg i studien. Denna har genomförts med hjälp av kvalitativ metod och då genom dokumentstudier, intervjuer, deltagande observationer och informella samtal. Uppföljningen innehåller vidare två fördjupade exempel, där det ena rör två kaaleromska projekt och det andra nio projekt som initierats av en och samma projektledare. Under uppföljningens gång identifierades centrala områden som projekten haft verksamhet kring. Av dessa återkommer fyra i cirka hälften av projekten. Dessa fyra områden rör kulturell och språklig revitalisering, skol- och utbildningsfrågor, drog- och brottsprevention samt slutligen allmän samhällsinformation till romer. En viktig utgångspunkt i verksamheterna har varit att de ofta byggt på traditionellt romska mönster för socialisation och lärande inom familjen i vid bemärkelse samt generationsöverbryggande aktiviteter. Mycket kraft i projekten har också lagts på att informera majoritetssamhället om minoritetens historia och aktuella situation.Erkännandet av romer som en av Sveriges fem nationella minoriteter år 2000 har inneburit en ökad revitalisering och ett stort engagemang inom minoriteten, särskilt när det gäller de romska barnens och ungdomarnas framtid och delaktighet i samhället. Arvsfondsprojekten har varit ett viktigt bidrag i denna revitaliseringsprocess och i erövrandet av det organisationskapital som föreningsarbete innebär, något som har stor betydelse i det svenska samhället. Förutom det ökade organisationskapitalet, den ökade kulturella och språkliga revitaliseringen inom minoriteten samt informationsarbetet om den romska minoriteten i majoritetssamhället har projekten vidare gett ökade kunskaper om andra romska grupper, det omgivande samhället och om datorer och internet. Revitaliseringen har också sannolikt bidragit till en stärkt identitet bland de barn och ungdomar som deltagit i projekten. Genom projekten har också en romsk förskola startats, fler romska ungdomar vågar åka kommunalt och några av ungdomarna har sannolikt överlevt genom det drog- och brottsförebyggande arbete som en del av projekten inriktat sig på.